fredag 30 januari 2009

Sex - fett eller kefft?

Det råder delade meningar om det här med sex. En del tycker att det är äckligt, en del tycker det är asskönt! En del tycker det är superäckligt när andra har sex, men har inga problem att ha sex själva. Andra tycker att sex är jättejobbigt och inte alls roligt att syssla med! En del vill bara "kolla på".

Vi är alla olika.

Så:
Vad tycker du om sex?

Är det fett eller helt jävla kefft?
Se även omröstningen här bredvid!

onsdag 28 januari 2009

Pierres favorit

Det här är ett klipp från den nya dokumentären om Broder Daniel som kommer snart. Ingen kan säga något annat än att det är väldigt vackert, skört och sorgligt. De är bara det att Pierre har för vana att dra igång det här klippet allt som oftast under dåligt valda tillfällen. Senast på en efterfest i fredags. Efter "visningen" tog det roliga slut. Inte mycket annat fanns att göra än att gå hem och sörpla i sig sina tårar. Men Pierre kan liksom inte låta bli att visa klippet när han väl sitter där med Youtube i knät.



Jag läste en rolig grej som Fredrik Strage hade skrivit. Han skrev att han någon gång för ganska många år sedan hade frågat Henrik Berggren om det var ett medvetet val, från hans sida, att sjunga på knackig engelska. Henrik Berggren hade då blivit helt ställd och tittat oförstående på honom. Sedan hade han svarat att han hade bott i USA i flera år som liten och att han själv hade uppfattningen att han var väligt bra på engelska.

söndag 25 januari 2009

Jag "labbade" med grannen

Det var för ett par år sedan. Mellan tvåan och trean i gymnasiet. Då drabbades jag av något som kom att förändra mitt liv. Jag blev sjuk i salmonella.

Jag gick ner flera kilon och kläderna började hänga som trasor. Ögonen tappade sin glans. Jag miste min sexappeal. Ingen, eller väldigt få, ville ligga med mig. Ryktet gick. Där är hon, salmonellabruden. Folk vände sig om när jag gick på stan. Varje dag var en kamp. Såväl fysiskt som psykiskt. Jag kände mig jättesmutsig.

När och hur fick jag salmonella?

Fortfarande i dag så vet jag faktiskt inte hur jag fick den här vidriga sjukdomen. Det enda jag vet är att jag blev mycket sjuk. Till slut tog läkarna beslutet att göra ett avföringsprov. Det visade positivt på salmonella. Jag var alltså mycket illa däran. Uttorkad och narig. Men läkarna hjälpte mig och jag återfick sakta men säkert min experimentlusta. Det här var också i samband med en stundande flytt.

Jag "labbade" med grannen
Där jag bodde hade jag en granne. Jag kände honom egentligen inte men han verkade vara jättetrevlig. Han var en välintegrerad kille från Iran och jag ville ge honom lite uppmuntran för att han verkligen hade blivit jätteduktig på svenska. Så jag la ner en lapp i hans brevlåda. På lappen stod det:

Till: Farshid (från Iran). Världens bästa granne!
Vad duktig du har blivit på svenska! Jag vill, på ett personligt sätt, gratulera dig till detta! (Helst innan jag flyttar härifrån, om cirka fem dagar.) Jag kommer ner i morgon efter skolan om det passar? Hälsningar din granne ovanför.


Sagt och gjort. Efter skolan nästa dag knackade jag på hans dörr. Jag hörde att han satt och spelade WoW. (Gulligt!) När han öppnade dörren gav jag honom en riktig bamsekram. Därefter "kramades" vi och labbade hela natten!

Det var både lärorikt och annorlunda att labba ihop med Farshid.

Farväl till Hägersten


Idag började vi ta farväl av Hägersten. Vi hade planerat att se en film på Tellus om en husockupation, men istället drog vi varsin pizza och läsk (Casablanca normal, samt Casablanca barn) på "Tellus Pizzeria" eller vad den heter.

För att det skulle bli rättvist gick vi sen ner till Liljeholmen när vi skulle åka hem (en bor mot Fruängen, den andra bor mot Norsborg) och där fick vi se ett stort plakat för hur Liljeholmstorget ska se ut i framtiden. Man kommer bygga en galleria i anslutning till torget, och ute på torget ska det bli jättemysigt, tyckte vi först. Sen såg vi att man hade använt sig av något datorprogram för att göra "reklamen" för Liljeholmstorget. Det såg inte alls verkligt ut! Vi såg också att man hade använt sig av kanske endast tio olika personer och satt dem utspridda vid olika bord för att låtsas som att det var en folksamling. Det kändes jävligt "b" faktiskt!

Jag har inte bestämt mig för vad jag ska flytta, men den här reklamen fick mig att inse att det inte kommer bli till Liljeholmstorget i alla fall!


Liljeholmstorget plus galleria verkar bli helt jävla kefft!

Nya lågkonjunkturen

Nu på måndag eller kanske tisdag så ska jag ta hand om lågkonjunkturen. Förra gången det var lågkonjunktur fångade jag lågkonjunkturen på något sätt i kroppen och kunde på så sätt hålla tillbaka en del av dess verkningar. Jag hade inte riktigt vuxit till mig vare sig mentalt eller fysiskt och jag kan i efterhand känna att det var ett överilat beslut av en så ung person att ta ett så stort och bindande ansvar. Det kändes onekligen rätt då, men det fanns definitivt någon slags martyraspekt i hela den där grejen. Ingen såg vad jag gjorde och det gick såklart inte heller att prata om det. Elis, vad är det egentligen som gör att du inte kan må bra? var en fråga jag ofta fick under de här åren, och det säger sig självt att det inte var enkelt att förklara det här på ett tillfredsställande sätt för folk runtomkring mig. Jag visste dock att jag gjorde rätt, och denna känsla gjorde att jag också stod ut med den press det innebar att härbärgera en konjunktur.


Tvivel och dov smärta
Tiderna blev bättre, men jag kände fortfarande en dov smärta där jag hade hållit fast lågkonjunkturen. Jag tvivlade också på vad jag hade gjort och varför. För vem hade jag hållit fast lågkonjunkturen? Hade alla tjänat på detta, eller var det personer som redan hade mycket som hade tjänat mest på att jag hade stoppat lågkonjunkturen? Vad är en lågkonjunktur? Hade jag verkligen på riktigt hållit fast lågkonjunkturen i mig?

Förutom att jag hade en stark känsla av att jag visste exakt vad jag hade gjort så fick jag också många varsel och drömmar som berättade för mig att det stämde så som jag hade känt. Jag hade verkligen stoppat en hel konjunktur! Efter ett tag så gjorde jag inte så stor grej av det här. Det bara var så och jag visste att det bara var jag som skulle veta detta, och det kändes ändå ok. I och med att jag försonades med den här känslan av martyrskap blev också dovheten och smärtan mindre och jag mår numera mycket, mycket bättre än förut.

Nya tider

Bra humör föder bra möten. Genom olika polare blev jag bekant med en tjej som heter Josefin. När vi ses på stan brukar vi stanna och snacka. Vi är inte riktigt vänner, men vi är goda bekanta kan man säga och jag har bland annat hjälp henne med ett konstperformance en gång där jag, utklädd till präst, vigde henne och hennes kille. Den här tjejen är öppen för det här med det övernaturliga och det är något jag själv är intresserad av så vi snackar ofta om detta när vi ses. Vi pratar om allt möjligt annat också men vi hamnar ofta i det där ämnet. I fredags sågs vi på Götgatsbacken och jag föreslog en kaffe i Brunogallerian. Det kändes lite stifft först, vi har mest snackat på fester förut, men sen kom vi igång och kom via andra ämnen in på den nuvarande lågkonjunkturen. Jag kände att jag faktiskt kunde berätta om mina tankar, erfarenheter och känsla av förra lågkonjunkturen för henne. Hon sade ingenting, utan lyssnade på vad jag hade att säga och jag förstod på hennes kroppsspråk att hon verkligen trodde på mig och det jag hade att berätta. När jag berättat klart frågade hon om hon fick berätta en annan historia. Det fick hon såklart och hon berättade att den nuvarande lågkonjunkturen bodde hemma hos henne för tillfället!

Nya lågkonjunkturen "i kropp"
Allt Josefin berättade var jätteintressant, och många delar av min tid med förra lågkonjunkturen ”föll på plats” och min förståelse av mitt eget liv ökade. Josefin berättade att hon inte alls hade en dålig relation till den nya lågkonjunkturen och att den ibland visade sig som en tant som var både vänlig och typ omhändertagande. Min åsikt om den nya lågkonjunkturen är att den är ett reningsbad för samhället och att den kan vara en slags katalysator för lösningar av många samhällsproblem, men att den självklart kan ställa till med en massa elände också. Den här äldre kvinnan som visade sig ibland var precis så som "riktiga" konjunkturen, sträng och snäll omvartannat, liksom. Hon var en bra gäst däremot och var aldrig på något vis hård mot Josefin eller någon av hennes anhöriga (jag antar att hon tyckte om var hon hamnat). Josefin berättade att hon till och med trivdes med att ha en lågkonjunktur hemma, att det var ett bra och inspirerande sällskap helt enkelt.

Jag förstod genom hennes berättelse att jag i all min oerfarenhet hade haft ett lite onödigt strängt förhållande till ”min” lågkonjunktur, och att jag hade mycket att lära mig av Josefins vänliga förhållningssätt till ”sin” lågkonjunktur. Josefin föreslog att jag skulle komma över och äta middag med henne och Andreas och se om lågkonjunkturen materialiserade sig och att jag därmed skulle kunna få chansen att samtala med henne. Det gjorde hon inte då jag kom på den där middagen, men när jag hade kommit hem ringde Josefin och sade att de pratat och att de kommit fram till att de tyckte det var en bra idé att lågkonjunkturen flyttade in hos mig bara för några dagar (från nu på måndag eller tisdag), så att jag kunde ta hand om henne för att förstå det här jobbiga från förr och på så sätt lära känna mig själv bättre…

Livet kan verkligen ta sig extremt otippade uttryck, men också bjuda på vändningar man inte trodde var möjliga!

Ditt sexuallaboratorium II

Flörtig stämning
För någon tid sedan började jag ha sex med en kille som hade ett sexuallaboratorium. Vi kände varandra sen tidigare, sen flera år faktiskt och det har alltid varit lite flörtig stämning mellan oss, men det har aldrig ”blivit något” tidigare. Jag har tyckt att han har varit ganska attraktiv, vilket förstärktes av att han på något party gav mig jättesnälla komplimanger. När han addade mig som vän på facebook passade jag därför på att tacka för komplimangerna. Jag fick ett svar sen av den här killen där han bjöd in mig till sitt sexuallaboratorium. Bisarrt, tänkte jag, men lite kul! Till saken hör att jag låg hemma och hade sjukt tråkigt, och tänkte att den här killen kanske kunde komma hem till mig så att vi kunde ligga. Han kunde inte den dagen och jag åkte därför hem till honom på fredagen samma vecka.

Ville förstå

På så sätt lärde jag känna den här killen lite närmre. Han var snäll och så men ärligt talat inte riktigt ett ”kap” i sängen, sexet var helt ok, någon gång jättebra men bättre killar hade jag varit med. Han sade Jag har inte laboratoriet för att jag ska få ligga mycket och enkelt, jag har mitt laboratorium för att jag vill förstå min och andras sexualitet.

Risk med att "snacka sönder"

Ofta när vi låg så började han prata om sexet vilket jag tyckte var smått avtändande. Jag är ganska analytisk lagd och föredrar att lämna så mycket jag kan utanför det intellektuella, eftersom jag känner att det finns en risk att man ”snackar sönder” bra upplevelser. Så funkade uppenbarligen inte den här killen.

Ändå rätt bra arrangemang












Jag trivdes ändå rätt bra med det här arrangemanget, vi hördes per sms eller på facebook och bestämde labbtider, och jag åkte oftast hem till honom. Det kunde gå till så att vi båda två var ute och festade och att vi sedan möttes upp och åkte hem
till honom, eller bara att vi var hemma hos honom och drack vin och åt något gott och sen låg med varandra. Jag var inte ute efter något fast förhållande, och på det här sättet fick jag ligga lite i alla fall. Jag tycker att sex blir roligare ju bättre man känner den man ligger med, tycker ofta one night stands är jobbiga. Dels kan det vara rätt kefft att ligga med främlingar (som ofta är fulla dessutom). Det kan också bli så att man själv eller den andra funderar på om man kanske, kanske skulle bli tillsammans, och det tar lite för mycket energi och kraft för mig, energi jag hellre lägger på annat. Jag tänkte väl att det var väldigt mycket mer praktiskt att labba med någon, istället för att vara tillsammans eller hålla på med risiga one night stands.

Fällan

Grejen var att det där undveks inte riktigt. Efter ett tag trodde den här killen att jag var kär i honom! Jag var verkligen inte det, och försökte förklara det, men det lät bara defensivt och då kändes det som att han, oavsett vad jag sade, trodde att jag ändå var kär i honom! Vi fortsatte ses, men jag började ärligt talat ledsna lite, så jävla kul var det inte att ligga med den här killen.

Labbrapport
Sista gången jag var hos honom skulle han duscha eftersom han skulle iväg och jobba. Jag tog en cigarrett och fick samtidigt syn på ett papper som liksom stack fram under sängen. Jag plockade fram det och såg att han hade gjort någon form av labbrapport omkring vårt senaste ligg. Det kändes bara så osmakligt och sorgligt och efter det har jag inte riktigt kunnat tända på honom så därmed avslutade vi vårt samarbete i hans laboratorium och blev vänner istället. När jag berättade om att jag ville avsluta samarbetet sade han:

Det är perfekt. Den här tiden har lärt mig det jag ville lära mig av att ha sex med dig. Tack för en fin tid, jag tyckte det var jätteroligt!!!


Han är ändå helt ok den här mannen. Klart han ska ha ett sexuallaboratorium även om han kan vara lite knäpp ibland!

fredag 23 januari 2009

Adana

Din mjuka nakna kropp
I vårt kärleksnäste
Gitarrens varma ljud
Och svala, varma händer
Du är inte blyg Adana
Jag är inte blyg
Jag rör på höfterna
Vi dansar

"Dansar".

torsdag 22 januari 2009

Bijou


När jag var i Paris gick jag och Jens på ett party hos några av mina polare som bor i Paris för tillfället. På det här partyt fanns det en kille som jag tyckte var både snygg, lite konstig, men ändå smaskig. Han hette Bijou och ansåg att han var guds gåva till kvinnan. Min tjejpolare tyckte inte det, men hon gillade ändå Bijou för att han alltid kom med nya idéer och hade så speciell utstrålning.

Tog med sig MDMA
Bijou var "väldigt kåt" och när han gick på party så såg han till att ha med sig mycket MDMA, för att han ansåg att festerna blev roligare så. De flesta försökte undvika Bijous drogbjudande, eller åtminstone hålla kläderna på, men ibland flög ändå kläderna av!

Inte osoft
Det kan låta som att Bijou var en osoft typ, men det var han inte, han var soft och skulle aldrig "ta för sig" på ett sätt som inte byggde på en ömsesidighet mellan honom och hans sexpartner.

Partyt i Paris fick mig att fundera över det här med MDMA. Ibland är det kanske bra att gå in i "något annat" med hjälp av en substans?

Vad tycker ni om MDMA och andra droger? Är det fett eller helt jävla kefft?

tisdag 20 januari 2009

Tut-tut! Snart går flyttlasset + lite om ett uttryck som jag precis har lärt mig

Magnetenredaktionen är i flyttartagen just nu. Eller, jag kan egentligen bara tala för mig själv, och jag planerar i alla fall att möta våren i en annan del av stan. Alltså en annan del än den jag är bosatt i för tillfället.

Det är alltid kul att möta våren i en ny stadsdel!

För min del gäller följande: jag ska lämna förorten - i alla fall för ett tag framöver. Mitt flyttlass går till en lägenhet belägen mitt i smeten. Jag kommer att ha nära till vänner och familj. Jag kommer även att ha utsikt över en park där hundar i olika färger leker glatt med varandra. En park där de glada hundarna sedan sätter sig i förnedrande hukande ställningar för att göra "sina toaletter" medan deras ägare nervöst står och stampar brevid. Parken kallas resolut bajsparken. Man får gå försiktigt och vara mycket uppmärksam när man går genom den här parken. Givet att man inte drivs av en ivrig lust att trampa i en mer eller mindre generöst tilltagen skitkorv.

I den här lägenheten mitt i smeten kommer jag också att ha gångavstånd till supergenuina barer och vedugnseldade pizzerior. Inte för att jag är särskilt förtjust i såna pizzor, men jag kanske kan lära mig. Det känns än så länge lite overkligt att flytta till mitt i smeten. Lite som att det inte är på riktigt. En känsla som grundar sig i något slags blandning mellan förväntan och oro. Det är nog mest att jag inte vet hur jag kommer att reagera på den här förändringen. Men det kommer bli supermysigt när jag väl har installerat mig tror jag.

Jag frågade Tony om han tyckte att det var bra att jag skulle flytta in mitt i smeten. (Även han bor mitt i smeten). Han svarade:
- Ja det blir supersoft. Vi kommer att kunna ses hela tiden.
Jag påpekade då, att eftersom jag har katt, och han är allergisk mot katter, så kommer han inte att kunna komma hem till mig. Vilket kanske är lite trist. Tony svarade då:
- Nej, men vi kommer att kunna mötas hela tiden ändå - på fik, biografer, bibliotek och i parker.

Och det har han ju rätt i. Bor man mitt i smeten så gör man.


En helt annan grej är att jag precis har lärt mig ett nytt uttryck: spaghettivästern. Det kanske är helt sjukt att jag inte tidigare har hört/valt att höra detta uttryck. Men nu, när jag väl har fått upp öronen för det, så hör jag det hela tiden! Minst en gång om dagen. Det är svårt att sluta förundras över det där med hur ofta man helt plötsligt börjar höra "nya" ord i alla möjliga olika sammanhang.

måndag 19 januari 2009

Nummer 44

Hej alla glada skitar där ute!!! Här är jag. Nummer 44. Varken mer eller mindre. Många har sagt att den här dagen kommer aldrig att komma. Nu är den här.

C H A N G E!

torsdag 15 januari 2009

Hur fungerar ett sexuallaboratorium?













När jag berättar för folk om mitt sexuallaboratorium så märker jag att de tittar på mig som om det var något speciellt med det. En del verkar bli imponerade och tycker att det verkar vara en jättebra idé. Andra blir stötta, men gemensamt för alla är att de verkar tänka: Här har vi att göra med en s k "promiskuös" människa! Då vill jag svara: fullt så enkelt är det inte...

Som jag vill se det är varje människas liv ett sexuallaboratorium, oavsett om man ligger jättemycket eller någon gång per år, eller kanske t.o.m. inte alls!

Därför kan jag inte säga med tydlighet när jag började ha ett sexuallaboratorium, bara att jag nu är medveten om att jag har ett sexuallaboratorium, och att det sexuallaboratoriet är jag själv och i någon mån mitt hem och min binge. Ibland bjuder jag in människor till mig, i dubbel bemärkelse, för att "labba" tillsammans.

I mitt laboratorium är det viktigt att det "känns rätt" på alla plan, det vill jag verkligen understryka! En del människor vill inte vara en del av ett sexuallaboratorium och då kanske man "blir ihop" ifall det känns rätt, men det här händer egentligen aldrig. Jag brukar sätta en gräns och säga: Såhär fungerar det i mitt liv! Såhär fungerar det i mitt laboratorium! Om du vill "labba" är du mer än välkommen, om det känns dåligt avråder jag dig från det, för sexualiteten är stark och mäktig och man får inte vara lättsinnig med den!

Som jag fungerar för tillfället har jag inget emot att "labba" med många människor, men inte för många, för jag tycker att "labb" blir mer spännande om man känner och tycker om varandra. Ibland när jag tänker på mitt sexuallaboratorium kan jag bli lite ledsen, för det känns som att det kan vara enkelt att såra i laboratoriet även om jag är rätt övertygad om att detta inte hänt hittills! (Det verkar vara lite utav en "noja" mest!)

Hursomhelst önskar jag att fler människor skulle bli medvetna om att deras liv är sexuallaboratorium för min bestämda åsikt är att sexualiteten kan, om den hanteras rätt, vara till enormt stor glädje!

En fråga bara:
Är du medveten om att ditt liv är ett "sexuallaboratorium"?

Fortsättning följer...
Nästa bloggpost i denna serie kommer behandla den erotiska startsträckan. Hur fungerar den erotiska startsträckan? Är den alltid lika lång/kort, eller kan det gå olika snabbt att "komma på banan" i olika situationer?

onsdag 14 januari 2009

Steven Cuzner berättar:

Ska man tro på sig själv?
Många säger att det är nödvändigt att tro på sig själv. Jag trodde på mig själv. Hjälpte det? Jag är osäker.

Jag föddes på sensommaren mitt på dagen och det var soligt. Sen fortsatte mycket på ett bra spår. Jag trodde på mig själv och kanske var det därför det var så enkelt?

Kungliga Konsthögskolan
När jag var 19 gick jag in till rektorn på Kungliga Konsthögskolan och frågade vad som krävdes för att gå på den här skolan. Han svarade: mycket bra tavlor. Då så, sade jag och gick!

Sen gjorde jag en tabbe, jag tvivlade på mig själv. Nu undrar jag om all den tro jag hade på mig själv verkligen hjälpte när det så enkelt kunde försvinna?

Kungliga Konsthögskolans jury
Jag förstår att jag utvecklades mycket men jag lyckades inte behålla min tro på mig själv när det verkligen gällde. Jag lämnade in några väldigt experimentella tavlor som inte föll juryn i smaken. Jag tror att juryn såg med vakna ögon att här var det någon som inte var redo.

En ful tavla
Jag hade gjort en tavla som var väldigt ful. Den hade hål i duken där jag hade tryckt in toarullar som stack ut ur tavlan. Resten av tavlan hade inga detaljer som motiverade toarullarna, det var bara olika figurer som stod i olika positioner och färgerna var inte bra, det gick i rödbrunt och vitt och väldigt få andra färger. Jag hämtade aldrig ens upp den här tavlan eller mina andra arbetsprover efter beslutet. Samma sak skedde med mina arbetsprover till Konsthögskolan i Malmö. De tavlorna var mycket bättre och gjorda lite senare samma år men desto mer experimentella och radikala på ett sätt som inte erbjöd världen något nyttigt.

Björn från Skånes son
Björn från Skåne som var en av min moster Kerstins gamla älskare erbjöd sig att hämta upp mina olyckliga bilder från Konsthögskolan i Malmö. Han gjorde det, men flyttade sen till en ö och jag fick veta att Björns son skulle förvara bilderna på sin vind. Det gjorde han säkert men jag har aldrig tagit kontakt med sonen.

Jag blev experimentell med livet

Jag lät mycket tid passera och gjorde inga tavlor alls på länge utan valde att vara experimentell med mitt liv istället. Jag hade en del tidigare erfarenhet av att experimentera med livet och förstod ganska tidigt att jag behärskade den formen bättre än de flesta moderna människor jag kände. Men jag insåg också att jag hade gjort det hela tiden med mycket starka tvivel på mig själv. Jag litade inte på mig själv så mycket som jag trodde. Borde jag lita på mig själv mer?

Jag bodde gratis i andras hem
Många helt främmande människor tog mig in i sina hem och jag ställde upp med allt de kunde behöva. Framförallt tog jag hand om städning och matlagning, barnpassning och getter och jag försökte även visa att jag kunde vara till nytta när det gällde att bygga hus eller murar ute vid vägkanten. Men jag betalade aldrig pengar och levde väldigt många år utan att använda pengar. Ingen betalade mig heller för arbete och det var ganska självklart som ekvation. Jag fick mat och egna sovrum ofta, böcker som betydde mycket för dem i tonåren och en gång fick jag en häst som hette Lao.

Erotiska spänningar
Tyvärr skapade jag också konflikter genom att ty mig till kvinnorna i dessa hem. Många av de kvinnor jag bodde hos fick känslor för mig och jag försökte att hämma mina egna erotiska drifter och blev till sist sexuell absolutist. Det verkade inte göra någon tryggare. Borde jag ha trott på mig själv ännu mer?

Turbulent leverne

Jag fick flytta från gård till gård, ofta med en känsla av att jag hade utnyttjat någon fast jag var så ung och egentligen väldigt snäll. En del hyllade mig i början och påstod att jag var en stor poet, men sedan var det ofta med en märklig brådska jag tvingades flytta. Det var alltid utan några tydligt uttalade överenskommelser.

Galen i nötter
Jag stal aldrig något bortsett från en låda kritor en gång. Just nu minns jag inte om det kan hända att jag stal något annat men jag tror inte det. Jag var galen i nötter och tog ibland mer nötter än jag jag kanske fick till yoghurten och för vissa familjer, eller par, eller gamla män jag bott hos kan det ha varit väldigt irriterande fast jag inte kan minnas en enda gång att någon sagt du tar för många nötter.

När man börjar få märkliga blickar
Jag fick så mycket märkliga blickar under de här åren. Dessa märkliga blickar ledde till att jag inte litade på mig själv fullt ut! Gjorde jag något fel, eller?

En annan teori man kan använda sig av är att jag inte litade på mig själv och att det ledde till märkliga blickar. Den teorin gör mig hemskt ledsen. Tänk om det var så att jag mycket riktigt hade varit ett soligt barn men med en mycket otrevlig egenskap inom mig själv från första början. Jag började granska min uppväxt och mitt sociala beteende och hittade en paradox som nära nog drev mig till svält.

Tog inte betalt
Jag var boende i en väldigt enkel hydda och samlade enbart frukt och blev på kuppen mycket mager och olycklig runt ögonen. Därför började jag göra mycket märkliga saker och gav mig själv till allt fler människor som om jag var en hora som inte tog betalt. Det var ingen som lyckades knulla med mig men jag var deras ändå. Jag fick AIDS utan att vara i någon rimlig kontakt med AIDS-blod. Jag skadade min kropp allt oftare genom att göra saker som inte var så smarta och hela tiden med ett tvivlande skalv i musklerna så att resultatet av varje rörelse blev tvetydigt. Jag bröts ner.

Så hur är det nu:

Ska man tro på sig själv eller ska man inte tro på sig själv?


Av: Steven Cuzner, Bandhagen

tisdag 13 januari 2009

Kevin Borg!

Jag kollar inte så mycket på tv och hade helt missat den här Kevin Borg! Ganska bra ny kändis, eller hur!!??

måndag 12 januari 2009

Ditt sexuallaboratorium

Du svarar inte i mobilen. Jag ringer upprepade gånger hundra gånger men du svarar inte och jag blir ledsen och sedan tom och jag undrar vad har du för dig? Är du upptagen med ditt laboratorium igen? Ditt sexuallaboratorium! Vad gör du i ditt laboratorium? Och jag undrar hur ser det ut i ditt laboratorium? Är det så där vitt och sterilt och urbota dött eller har du gjort det ombonat och mysigt? Med täcken och kuddar i olika varma nyanser och mjuka fällar på golvet.

Kan vi inte bara umgås bara vi - som förut?

söndag 11 januari 2009

Marius berättar om sin syn på sex

En vän till oss på Magnetenbloggen är ganska "poppis" på Facebook. Han har rätt många vänner, och många vill ofta "chatta" med honom. Ibland är de här chattarna jätteroliga och givande, och Erik som den här kompisen heter, tycker att det är jätteroligt att chatta.

Ibland är dock inte samtalen riktigt lika roliga. Här är ett urklipp från en chat där Eriks facebookkompis Marius berättar om vad han "går igång på"...


12:44pmMarius

aha

nej

har du legat med en tjej du tyckt illa om nån gång?

12:45pmErik

ja, på sätt o vis

12:46pmMarius


inte som du tyckt illa om efteråt alltså

utan som du ogillade även innan ni låg med varann

12:46pmErik

och medans

ja

12:46pmMarius

jaaa.. framförallt medans

det sätter ju krydda

:-):-)


12:47pmErik

haha, ja, jag är inte så mycket för krydda när man pratar sexkryddor men verkligen. kåtångest

12:47pmMarius

haha

kåtångest vad är det?

12:47pmErik

det är precis vad det verkar vara

12:48pmMarius

jag har gått till en rockklubb här i stan som heter sticky fingers

rätt ofta

i typ 6 år

finns en tjej som brukade gå dit

som jag vet har legat med flera av djarna som spelar skivor där

för nåt år sen försökte jag ragga upp henne osv..

men nobbades såklart

sen har jag typ redan från början kollat lite snett på henne

för jag gillar henne liksom inte

sen en gång i somras träffades vi där..

och hon hejade på mig.. och jag vägrade heja tillbaka

ett par ggr under kvällen

sen till slut pratade jag med henne iallafall.. och det slutade med att hon hängde med mig hem

och vi låg med varann massa

12:52pmErik


och det var bra eller?

12:52pmMarius


jupp..

och sen hörde hon av sig ett par veckor senare

och kom över sent en kväll

bara för att ligga med mig typ

minns inte vilken av de här 2 gångerna det var.. tror det var andra

så hade jag sex med henne 2 ggr innan vi somna.. sen 4 ggr innan hon gick dan efter

och allt var nästan bara en massa rätt hårt bakifrån sex

jag har aldrig orkat ligga med en tjej 4 ggr nästan helt utan paus emellan.. sådär..

12:54pmErik

du tror kryddan var föraktet?

12:55pmMarius

lite så typ

sen minns jag iofs att hon blev väldigt våt också

men det tyckte jag nästan var lite halväckligt

den tjejen är astöntig iaf

hon har varit ihop med en bassist i ett band

och åkt med dom på turné


12:58pmMarius


jag snackade med henne på msn typ i förrgår

och jag berättade för henne att hela grejen med att vi knullade

påminner mig om fight club

när han träffar på den där kvinnan på support-grupperna

som han tycker så illa om

och till slut knullar med

1:00pmMarius

då började hon prata om att fler folk hon känner har sagt att hon påminner om den karaktären

hon verkade missa min poäng

helt

1:01pmErik


ja, hon kanske inte fattar att du går igång på hatet

1:01pmMarius


nej hon verkade mer bara tro att jag menar att hon påminner om den karaktären

när vad jag menade var hela grejen att vi låg med varann till slut kändes som det där i fight club

1:02pmErik

jo, jag fattar

1:02pmMarius

det hade faktiskt varit riktigt schysst att ligga med henne igen

men nu har jag redan försökt att smsa henne

och blivit dissad där

och blivit dissad på msn

det enda rätta nu är ju att vägra heja på henne igen

om hon skulle heja på mig ute nånstans

nu har jag ju gjort motsatsen

jag låg med en tjej med dreadlocks i somras

1:04pmMarius


det var ju också lite hat där..

eller förakt liksom

jag hatar verkligen dreadlocks... och ogillar oftast folk som har dem

fredag 9 januari 2009

Bärnsten!!!

Två danska damer berättar:
Vi kunde inte tänka på något annat än bärnsten så vi öppnade en bärnstensbutik. När den första leveransen kom var vi uppspelta, nästan euforiska. Sedan ville vi bara ha mer och mer bärnsten! Vi saluförde bärnsten i alla möjliga och omöjliga former och färger. Till och med en liten modell av Australiens välkända operahus lät vi tillverka i detta ädla material! Det tog två hela år. Först undrade alla varför vi gjorde det. Sedan kom avundsjukan.

Vi har skött våra affärer väl. Aldrig haft business med ljusskygga typer och alltid betalat våra leverantörer i tid.

När solen skiner sätter vi oss på "ballen" och unnar oss varsin Sundowner.

Lägenhetssnack

I dag, på yogan, pratade jag med en person som visade sig bo i dragspelshuset vid Västerbroplan.
- Samma hus som Robert Wells? frågade jag (och fick därmed chansen att briljera med nyförvärvad vetskap. Jag fick nämligen av en slump reda på det här så sent som förra veckan).
- Ja, exakt! svarade hon (imponerad över min allmänbildning). Fast han har flyttat nu men har kvar sin studio där. Jag såg honom häromdagen med sin familj. Det känns kul att bo/ha bott i samma hus som en halvkändis. Det var därför jag flyttade dit. Bor du i samma hus som någon halvkändis? fortsatte hon.
- Nja, svarade jag. Inte i samma hus, men däremot hyr jag min lägenhet av en halvkändis. En spontan konstnärssjäl. Men han vill eventuellt ha tillbaka sin lägenhet nu.

Så, alla goa' och glada skitar där ute! Tveka inte - hör av er om ni har en lägenhet till övers!!!

tidningenmagneten@gmail.com

torsdag 8 januari 2009

¡Salam! Al Fakir












¡Salam! Al Fakir (Salam Al Fakir)
¡Salam! Al Fakir (Salam Al Fakir)
¡Salam! Al Fakir

¡Tienes muchas ganas:
(pauso) de vivir!
¡Salam! Al Fakir

We wanna wish you a merry christmas!
We wanna wish you a merry christmas!
We wanna wish you a merry christmas!
and a very happy new year! (¡Salam! al Fakir)

tisdag 6 januari 2009

Kärlekens ångvält

Tut-tut här kommer jag! Som en kärlekens ångvält vältrar jag mig fram. Mitt förförar-korståg går genom Accettura, Portonova och vidare till Kalabrien. Maten är mitt alibi. Kvinnorna mitt mål. Är man bara lätt på handen men samtidigt målfokuserad så går förförelsen som en dans på frodig ängsmark.

Efter lite smicker ("det är kärlek i sleven och givmildhet i tanken när ett helt dagsverke möts på tallriken och bärs ut till väntans blickar vid matbordet"), komplimanger och löften särar de villigt sina vetedegsmjuka lår, när kameran har stängts av. Andra gånger får man arbeta lite hårdare. Desto större belöning! Ahh... Belize! Ibland, efter år av ensamhet, är kvinnorna torra som fnöske. Då har jag mina specialtricks att tillgå. Jag lovprisar i tysthet min erfarenhet.

Här är får ni ett smakprov på hur det kan gå till i mitt kärlekslaboratorium:

Mitt sexuallaboratorium: Pappas vätskor II

Hemma i Aspudden dit jag nu flyttat tillbaka, har jag nu ett laboratorium! Jag bodde ju borta ett tag, men är nu tillbaka. I arv fick jag en riktig jävla binge av Kristine och Dolf som har hyrt min lägenhet (tack!) vilket gjorde mig väldigt inspirerad att skapa ett sexuallaboratorium i mitt sovrum.

Sexet är en sak som tyvärr ofta bäst beskrivs med gammal vetenskap. Kineserna var enormt kunniga på sex, men det är också något som vi i Europa var bra på förr i tiden. Min pappa var, när han levde, mycket intresserad av erotik och kroppens vällust. Som jag skrivit om tidigare fick jag också ärva en mängd vätskor av min pappa. Detta hör ihop med att min pappa valde ett lite annorlunda teoretiskt ramverk, den sedan århundraden tillbaka uträknade humoralpatologin. Humoralpatologin är samlingsnamnet på det gamla sättet att se på kroppen, där man trodde att kroppens hälsa och människans humör bestämdes av kroppsvätskorna (blod, gul galla, svart galla och slem).

Alla som tänker lite eller läser lite vet att man inte ska lita blint på medicinska auktoriteter. Medicinen är som många visat, ideologiskt färgad, och kan ibland gå rena "maktärenden". Pappa visste att anatomin och den moderna naturvetenskapen hade "rätt" men han kände också att det fanns saker man missat, och han var mycket intresserad av detta skifte mellan den antika och medeltida europeiska synen på kroppen och det nya sättet som förlitade sig på obduktion och en ny, mer seriöst vetenskaplig metod. Det var på Kreta där vi hade hus på 70- och 80-talen som pappa, genom öns historia, kom i kontakt med humoralpatologin. Denna relation varade hans liv ut.

Jag tror pappa i ärlighetens namn drevs av något slags hat mot det västerländska samhället, men pappa ville visa att humoralpatologin hade en massa poänger. Till saken hör att humoralpatologin levde kvar ganska länge parallellt med den nya medicinska vetenskapen för man trodde på den, plus att man inte hade etablerat en medicinsk praktik som överensstämde med de nya landvinningarna inom medicinen. Pappa var intresserad av att visa att vi fortfarande hade att lära oss saker av humoralpatologin.

Personligen tycker jag verkligen att det var ett ganska snurrigt projekt min pappa höll på med. Det var som att han hakade upp sig på en kritik han hade, men att han skulle ha kunnat förhållit sig annorlunda om han hade gått bortom kritiken och varit mer konstruktiv - jag tänker att han faktiskt skulle kunnat ha bidragit med något då, inte bara med sin konst utan också med sin intellektualitet som faktiskt var rätt fin. Jag tror pappa ofta hamnade i någon slags protestposition där han skulle visa sig stark mot resten av samhället, och att detta ibland ledde honom lite fel, som med humoralpatologin. Av någon slags faderskärlek så var jag mycket intresserad och solidarisk med honom och hans intresse för vätskor under en period, men när jag blev äldre förstod jag att det nog mest var bullshit det där ändå.

Trots distansen jag ändå har till min pappas intressen kan jag känna att äpplet kanske inte faller så långt från trädet, ändå. Mitt sexuallaboratorium står fritt från traditionell syn på sexualitet och trångsynta drag hos vår vetenskap. Jag omfamnar det gamla och upptäcker nytt på samma gång.

I mitt laboratorium kan jag upptäcka mig själv!

I mitt laboratorium kan jag ha det soft!

I mitt laboratorium trivs jag med andra människor!

måndag 5 januari 2009

Balders Klo

Jag fick en hundvalp i julklapp. Det var en blandras mellan engelsk springer spaniel, japansk spets och papillon. Hon fick namnet Balders Klo. Det var en otrolig känsla när jag på julafton, med förbundna ögon, blev ledd till rummet där lilla Balders Klo låg och sussade i sin korg. När ögonbindeln togs bort och jag insåg att jag verkligen hade fått en egen valp slog hjärtat frivolter och tårarna började strömma. Sedan väckte jag försiktigt Balders Klo. Hon tittade på mig med sina valpögon och det kändes som att hon också tänkte nu är det du och jag.

På juldagen träffade vi mina kusiner och min moster. På annandagen var det farmors tur. Alla blev lika betuttade i Balders Klo. Hennes varma rultiga kropp och hennes charmiga sätt. Det som var så bra med Balders Klo var att hon verkligen verkade älska alla människor plus att hon hade jättelätt att anpassa sig. Eftersom jag är en person som gillar att sova länge på morgonen, om tillfälle ges, så fick Balders Klo också göra det. Perfekt!

För ett par dagar sedan skulle jag gå och handla på ICA. Givetvis tog jag med mig Balders Klo. Vi gick också en liten omväg så att hon skulle få lite extra motion. Väl framme vid butiken knöt jag fast henne vid en stolpe och gick in.

Döm om min förvåning när jag sedan kom ut. Bladers Klo var inte där! Hon var borta! Jag insåg då på att jag antagligen hade glömt att verkligen knyta fast kopplet i stolpen och jag förbannade mig själv. Klantskalle! Inte mycket annat fanns att göra än att gå hem och ringa till polisen för att anmäla det hela.

I saknad av Balders Klo, som jag inte ens hann fotografera, lägger jag här upp en bild på min kusin Pelle och hans hund Apology.

torsdag 1 januari 2009

Bajlådan sprack

Sms, 04:48:05. 1 januari 2009

Hej Fanny, hoppas kvällen gick bra!
För mig slutade det inte så bra. Jag
ligger på SöS med benen i högläge - bajlådan sprack!

/Carl

Nyårsafton

Jag började det nya året med att svälja en portionssnus. Den råkade slinka ner bara. Det var på ett på party i en dramaterapilokal och jag skulle äta ett kex med ost på. Om jag ska ta det som en försmak, på vad som komma skall år 2009, vet jag inte om jag ska se det som något positivt eller inte.

UPDATE: DET HETER TYDLIGEN PSYKODRAMA, DRAMATERAPI ÄR EN ANNAN GREJ!