Det var för ett par år sedan. Mellan tvåan och trean i gymnasiet. Då drabbades jag av något som kom att förändra mitt liv. Jag blev sjuk i salmonella.
Jag gick ner flera kilon och kläderna började hänga som trasor. Ögonen tappade sin glans. Jag miste min sexappeal. Ingen, eller väldigt få, ville ligga med mig. Ryktet gick. Där är hon, salmonellabruden. Folk vände sig om när jag gick på stan. Varje dag var en kamp. Såväl fysiskt som psykiskt. Jag kände mig jättesmutsig.
När och hur fick jag salmonella?
Fortfarande i dag så vet jag faktiskt inte hur jag fick den här vidriga sjukdomen. Det enda jag vet är att jag blev mycket sjuk. Till slut tog läkarna beslutet att göra ett avföringsprov. Det visade positivt på salmonella. Jag var alltså mycket illa däran. Uttorkad och narig. Men läkarna hjälpte mig och jag återfick sakta men säkert min experimentlusta. Det här var också i samband med en stundande flytt.
Jag "labbade" med grannen
Där jag bodde hade jag en granne. Jag kände honom egentligen inte men han verkade vara jättetrevlig. Han var en välintegrerad kille från Iran och jag ville ge honom lite uppmuntran för att han verkligen hade blivit jätteduktig på svenska. Så jag la ner en lapp i hans brevlåda. På lappen stod det:
Till: Farshid (från Iran). Världens bästa granne!
Vad duktig du har blivit på svenska! Jag vill, på ett personligt sätt, gratulera dig till detta! (Helst innan jag flyttar härifrån, om cirka fem dagar.) Jag kommer ner i morgon efter skolan om det passar? Hälsningar din granne ovanför.
Sagt och gjort. Efter skolan nästa dag knackade jag på hans dörr. Jag hörde att han satt och spelade WoW. (Gulligt!) När han öppnade dörren gav jag honom en riktig bamsekram. Därefter "kramades" vi och labbade hela natten!
Det var både lärorikt och annorlunda att labba ihop med Farshid.
söndag 25 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Härligt! Positivt med fysisk integration!
Skicka en kommentar