Min pappa avled för en tid sedan i en cancersjukdom och efter att han dött blev det självklart en massa jobb med bouppteckning, begravning och vem som skulle ha vad. Ingen av mina syskon är särskilt mycket för att slänga iväg saker, allra minst jag och det ledde till att vi alla fick enormt mycket grejor att ta hand om. Eftersom jag ska hyra ut min lägenhet så håller jag på och rensar uppe på vinden och med litet distans kan jag se att en hel del av sakerna jag har från pappa är rent skräp som inte har något affektionsvärde. Imorgon ska jag åka till tippen med mamma och jag har därför försökt gå igenom allt så att vi verkligen får med oss allt som ska slängas.
Min pappa var extremt intresserad av olika personers världsuppfattningar så han samlade på sig skräpböcker bara för att det berikade honom att folk tyckte och tänkte olika. Detta känns ok, jag vet vad jag vill i mitt liv, och jag behöver inte behålla allt från pappa bara för att vara som han, men en sak som är svårare är detta med att pappa har en massa vätskor som ligger uppe på vinden. Dessa vätskor använde pappa för en massa ändamål (en del är också pappas kroppsvätskor). Jag vet inte vad jag ska göra med dem och de är mycket skrymmande. Egentligen skulle han ha velat att jag hade tagit hand om dem mer omsorgsfullt och vidareutvecklande, men eftersom jag vet att jag inte har samma passion som han inför hans vätskor så känns det inte riktigt rätt. Eftersom min pappa räknas som en av de stora inom internationell konst kan det dessutom vara så att hans kvarlåtenskap (och hans sidoarbeten) kommer bli intressant för forskningen någon gång och även om det är ett sidospår i min fars verksamhet så är det en verksamhet som han själv satte stort värde vid och som därför kan vara intressant för hans konstnärsskap. Jag kan idag önska att jag inte hade givit honom hopp om att jag skulle "ärva" hans intresse för hans vätskor, för då kanske han hade testamenterat dem till någon annan. Jag är inte ens säker på att vätskorna tål den behandling som jag utsätter dem för (att bara låta stå), och jag känner mig lite ansvarslös i detta fall, men jag har liksom bara låtit dem stå sen begravningen och inte velat tänka på dem riktigt...
Jag har nu bestämt mig för att behålla pappas vätskor på vinden ett tag till, åtminstone tills jag flyttar tillbaka till min lägenhet. Jag ska under tiden prata med mina syskon och eventuellt också kontakta forskare som skulle kunna vara intresserade av pappas vätskor.
lördag 14 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar