Andrea och Jens heliga förening!

Nu har min bästis Andrea gift sig med Jens. Det var en "intimvigsel" och endast deras respektive familjer (och så klart Clousette, deras barn från Paris) var med. Clousette var en viktig anledning till att de gifte sig, det blir mycket lättare för dem att få hit honom på riktigt nu. Adoptivpapprena är ifyllda och inskickade och Clousette kommer alltså troligtvis och förhoppningsvis snart vara Andrea och Jens barn även i juridisk bemärkelse. I och med det kommer han därmed också tilldelas ett svenskt medborgarskap, äntligen. Det är han verklige värld, lilla Clousette!

Vigseln mellan Andrea och Jens ägde rum förra helgen på Andreas supervackra lantställe i Norrtäljetrakten. I morgon ställer det nyblivna brudparet till med fest på samma ställe. Äntligen!!!

Massagekväll med Karaoketoken!

I lördags var min första "utekväll" i Stockholm på länge. Jag mötte upp Andrea och Jens (utan Clousette) och sen gick vi till Morfar Ginko. Där fick jag tyvärr problem med vakterna, men det är en annan historia och de bad om ursäkt senare, men jag var tvungen att betala 300 kronor för att åka hem och hämta mitt pass (som jag inte brukar behöva, samt dessutom gärna lämnar hemma). Vi fick lite olika bud om efterfest, men till slut träffade vi Alexis som fixade så att vi fick gå på efterfest på Pensionat Oden på Hornsgatan (det där stället som ligger ovanför Marie Laveau)! Äntligen Alexis!

Chris, som hade efterfesten var från ett rikt område i London och var på besök i Stockholm tillsammans med en finsk kompis. När han gick ut ur rummet med personen han hånglade med, och lämnade efterfesten utan att komma tillbaka började vi fråga oss vart han tagit vägen De hade kanske gått hem till henne? Kanske var det så att Chris som var så rik hade hyrt hela pensionatet och hade extra rum som han kunde gå in i?

Vi anpassade oss snart till situationen, bland annat spelades en "rap-teater" upp som behandlade kvinnofrågan, islamofobin, kulturskillnader och ekonomiska skillnader på samma gång! Därefter blev det massageparty där Karaoketoken visade sig vara den mest intensiva massören, och Jens var den mest lättmasserade!

Vi funderade ett tag på att sova över på "vårt" hotellrum, men sen bestämde vi oss för att gå. Vi upptäckte att Chris och hans hångelpartner hade varit inlåsta på toaletten medan vi hade roat oss. Det kändes sådär...

Torsdagskväll med bl.a. Jens, Clousette och Staffan Hellstrand.

Torsdagskvällen tillbringades på Restaurant Indigo med bland andra Andrea, Jens och Clousette. Jens verkar ha bestämt sig för att ta hem Clousette till Sverige när han är klar med sin utbildning, och därför hade Clousette fått följa med hem till Sverige över jullovet för att få träffa farmor och farfar Carina och Boje ute i Hässelby Strand. Boje och Carina är jättepostiva inför att få ett franskt barnbarn, och vill att Clousette ska bibehålla "sin" kultur samtidigt som han lär sig att hantera den svenska kulturen och de planerar att ta med Clousette på ungdomsmöten där han kan lära känna svenska ungdomar på ett avslappnat sätt. Clousette hade lite svårt att hänga med på det svenska vuxenpratet, men ögonen tindrade på honom medan han sörplade i sig Indigos goda tomatsoppa! Jag hoppas verkligen att det ska gå bra för Clousette att integreras in i det svenska samhället.

In på Restaurant Indigo kom, förutom några nazister (som blev nekade att handla och kort därpå stoppades av polisen ute på Götgatsbacken) också den legendariske poprockaren Staffan Hellstrand! Calle tyckte att jag skulle gå fram och prata med honom, men det kändes inte "rätt" så det blev inget "kändismöte" igår.

Staffan Hellstrands låt "Lilla Fågel Blå" håller år efter år!

Paris

Jag är nu i Paris, gastronomins, kulturens, modets och också turisternas huvudstad (31 miljoner utländska turister/år!). Parisarna har ett extremt tålamod med alla oss turister och nästan alla kan engelska! Clousette visar ivrigt upp sin hemstad för sin pappa och pappas kompis. Idag var vi uppe vid Sacré-Coeur och tittade på utsikten. Jens och Clousette pratar endast engelska med varandra (Jens kan ingen franska) men jag har försökt lära känna Clousette på hans eget språk, franska. Det märks verkligen att Clousette bodde på gatan innan han träffade Jens. Clousettes gångstil, eller rättare sagt springstil (för han springer alltid) kännetecknas av att hela tiden kontrollerar staden ur alla aspekter (sökande blick, vrider på huvudet). Clousette har verkligen en riktigt nära relation till Paris och Jens undrar över om det är schysst att låta honom flytta till Stockholm senare. Jag säger till Jens (för jag är inte så imponerad av Paris) att fransmän gör sig jättebra utomlands (eftersom de alltid blir så karaktäristiska och exotiska) och att han verkligen gör Clousette en stor tjänst genom att låta honom växa upp i Stockholm. I Paris är Clousette en i mängden, i Stockholm kan Clousette verkligen få blomma ut! Jens är dock rädd att Clousette med jämnåriga svenska kompisar, skulle ta över initiativet helt och kanske fördärva dem genom sin tydliga stil. Jens älskar Clousette, men han tycker sig kunna se fler kulturkrockar än han känner att han har energi att förebygga. Jens bor i ett studentrum i Cité Universitaire (Svenska huset) och reglerna säger att endast en person får bo i ett rum i taget. Jens har dock lyckats gömma undan Clousette för föreståndarna. Clousette är verkligen gjord av ett segt virke och för honom är det inte ett dugg stressigt att bo illegalt. Clousette älskar verkligen Jens och det märks att Clousette får viktig uppmärksamhet av Jens, för Jens bekräftar verkligen den Clousette är, en bekräftelse han inte skulle få i franskt fosterhem.

Jag tror att det är viktigare att Clousette är med Jens än var han är någonstans.

Jens & Clousette

På fredag tar jag flyget ner till Paris där Jens och Clousette tar emot mig med öppna armar. Jag är mycket spänd på att få se min kompis Jens i fadersrollen. Jens har för tillfället en axelinflammation som gör att han inte kan spela bandoneon, men jag, Clousette och Jens ska ta långa promenader längs Seine och på alla andra ställen därnere. Clousette känner, trots sin ringa ålder, staden utan och innan och Jens säger att Clousette är en utmärkt guide och att hans son också har en hög social kompetens och vet att han skall hålla sig undan när vi pratar vuxenprat. Jag är övertygad om att jag, Jens och Clousette kommer få en underbar vecka i Paris!

Fredag på Aubergine med Carsten, Jens, Andrea (och Clousette i tankarna)

I fredags hade jag bestämt träff med Carsten på mitt favoritställe, Aubergine. Aubergine är en jättemysig restaurang och bar, det är så där anspråkslöst och avslappnat som man vill att ett "ställe" ska vara, helt perfekt när man har tröttnat på "Söders" bohemställen men ändå inte vill gå till något stekigt "Stureplanshak". Jag hade tänkt prata med Carsten om att jag har börjat hysa starka känslor för honom, jag vill att han ska veta det och jag vill veta om de är besvarade. Grejen var bara att när han väl kom till Aubergine så hade han med sig Jens och Andrea (som han av en slump hade stött på, på Valhallavägen) och min plan om att avslöja mina känslor för honom fick således skjutas upp...

Hur som helst slog sig Carsten, Jens och Andrea ner vid mitt bord. Vi beställde in fyra glas öl och tog genast vid där vi avslutade sist vi sågs. Jens berättade att han var lite bekymrad över att hans barn, Clousette, på sista tiden har börjat umgås i "tveksamma" kretsar. En kväll när Jens (som just nu bor i Paris) var på väg hem och gick över en av alla de otaliga broar som går över Seine, såg han att det var några personer som hade gjort upp en eld vid brofästet. Han gick närmre för att försöka se vad det var för ena typer och då upptäckte han, till sin stora fasa, att en av dessa ljusskygga individer var Clousette! Han började ropa på sin son: "Clousette, Clousette, what the fuck are you doing here?!" varpå Clousette (som antagligen skämdes över sin pappas agerande, inför sina kamrater) svarade med att "peka finger" mot Jens. Hur det hela slutade förtäljde inte historien, men Jens var i alla fall märkbart skärrad över Clousettes respektlösa uppträdande. Jens har ställt upp till hundratio procent för Clousette och dessutom så är ju Clousette bara ett barn och borde inte ens känna till "fula-fingret"-gesten.

Senare på kvällen började vi planera nästkommande fredags aktiviteter, vi var först lite oense om i vilken ordning vi skulle ta det hela, men kom sedan överens om detta:
1. P-bio (antingen den vid halvfranska skolan eller den vid Gustav Vasa kyrka. Jens ska fixa ett program i veckan). Vi bestämde även hur vi ska sitta i salongen: Andrea och jag sitter i mitten och sen sitter killarna på varsin sida om oss, som en "mur".
2. Middag på indisk restaurang, kanske på Indian Garden? Där kan vi diskutera våra upplevelser från p-bion.
3. Vi går hem till Jens och Andrea (på Kungsholmen) och kollar på Andreas nya filmer (bl.a. en dansk sådan med Bengt Katastrofsen i huvudrollen) på widescreen-tv. Sedan när Carsten och jag ska gå hem så ska vi få vi med oss varsin dvd-skiva där Andrea kommer att ha bränt dessa filmer, så att vi kan se dem flera gånger + visa andra.
4. Eventuellt ett glas öl/vin på Aubergine lite beroende på vad klockan är.

Det nya året (2008)

Jag tänker att jag det här året ska skaffa körkort, detta har Andrea och Jens lovat att hjälpa till med. I sommar ska vi övningsköra runt i Sverige, så att det blir en kombinerad övningskörning och bilsemester. Vi har planerat att åka till Kolmården, Gränna, Öland och Marstrand (så att vi får lära oss köra av och på en färja, det är bra att kunna).

Totalt är vi fyra personer varav två redan har körkort (Andrea och Jens) och dessa ska då agera "lärare" åt oss två som ska ta körkort. (Det är verkligen jättesnällt av er!) Vi har tänkt ut en snillrik grej: i framsätet sitter den som övningskör plus "läraren" och samtidigt sitter den andra "övningsköraren" i baksätet med den andra "läraren" och pluggar teori. Sedan byter man regelbundet av varandra. Detta blir otroligt effektivt och framför allt kul! När man har kul är man ju dessutom benägen att lära sig mer!

Om man klarar uppkörningen på första försöket kan man komma undan med det hela på under 2500 kr. Om det skulle skita sig har jag en idé om att jag skulle starta en körskola i stället, alternativt öppna en halkbana (alltså en sån som man måste "klara av" för att få sitt körkort). Jag tänker mig att denna halkbana är någon slags kombinerad halkbana och bingohall, det ska finnas en servering och det ska vara en trevlig atmosfär. Man ska alltid känna sig välkommen dit om än så bara för att ta en kopp kaffe. Det ska också vara lite lägre pris på "halkbanetestet" än på vanliga ställen.

Jens berättade om sitt hobbyprojekt "1200 städer och lite till..." som han håller på med vid sidan av sitt bandoneonspelande. Han beskrev det som en informations-dvd där han har samlat ihop information och bilder från 1200 olika städer i världen. Han har redan gjort omslag och "häfte" till (det lät skitsnyggt när han beskrev det) och jag är otroligt spänd på det här projektet! Han hade redan fått jättemycket beröm från de kompisar som han hade visat den för. "Jens, det känns verkligen som att resa på riktigt!" hade de sagt.

Jens pratade också om sitt nya barn, Clousette, som han fann i en spelhall i Paris. Jens kan ingen franska och Clousette kan endast ett fåtal engelska fraser men trots alla språkbarriärer låter det som om de verkligen har "hittat varandra". Clousette ska få gå i halvfransk skola när de flyttar till Stockholm permanent och han drömmer om att bli flygkapten. Clousette verkar otroligt nöjd och tillgiven och Jens berättade att han varje dag säger: "Jens, I'm so happy, I love you!"

Välkommen Clousette!