LiberalismenGenom
corpusserien vet vi redan att liberalismen lämnat jorden, och vi går in i ett nytt stadium. Detta är mycket spännande, men det är inte säkert att det "går vägen". Inte nog med problemen med människorna, utan det kan vara så att liberalismen "studsar tillbaka" till jorden och tar sin plats hos något annat djur, t.ex. insekter.
Kommentaren till det här inlägget handlar om hur insekterna kanske är våra efterträdare på jorden, och det fick mig att tänka vidare på det här med insekter och liberalism. Liberalismen är en idé som har genomsyrat mycket i vårat samhälle, och också påverkat hur vi ser på varandra och andra. I korta drag kan man säga att folkgrupper där liberalismen har florerat som ideal har en idé om den oberoende människan, en fri individ som kan forma allianser efter eget tycke. Historiskt sett har det inte alltid varit såhär, och det ser annorlunda ut på många ställen där liberalismen inte har "vunnit mark" på samma sätt. Detta annorlunda sätt kan göra att man upplever sin person som mer relationell, man definierar sig själv på andra sätt, det kan t.ex. gå till så att man antar en massa olika roller på ett närmast jungianskt vis. Det som kännetecknar det här andra, icke-liberala sättet att se på sig själv är att man är mer bunden till gruppen på ont och gott.
Organisk solidaritetI vårt samhälle kan man säga att liberalismen "kom in i bilden" på 1600-talet för att sedan växa sig starkare (och nu har den alltså dött ut, även om den har vissa efterverkningar såklart). En person som studerade detta skifte, som bland annat sammanfaller med den industriella revolutionen är sociologen Émile Durkheim (1858-1917). Durkheim menade att det gamla europeiska samhället präglades av att personligheten alltid underställdes gruppen. Detta kallade han för mekanisk solidaritet, på grund av att det var trögrörligt. Eftersom individualismen växte under den här tiden var många, bland annat sociologer rädda för att samhället skulle sönderfalla på grund av att man inte skulle kunna se helheten och att därmed gemenskapen försvann, men Durkheim menade att det hade vuxit fram en ny form av solidaritet,
den organiska solidariteten. Den organiska solidariteten gjorde att folk inte behövde känna gemenskap för att samhället skulle fungera, för samhället fungerade eftersom det var som en kropp,
en organism.
Insekter - liberalismens nästa vän?Insekter (med sin avancerade arbetsfördelning) verkar praktisera någon form av

organisk solidaritet. Det är dock svårt att veta exakt vad de tänker på! Den kanske lika gärna kunde vara mekanisk?
Hursomhelst, tänk om insekterna blir liberaler!!! Fett jobbigt, nu när människorna börjar inse att det här med liberalism inte alltid är "fett". Själv oroar jag mig mest för klimatfrågan eftersom liberaler är lite "tröga" när det kommer till klimatfrågan.
Martinus ThomsenVad händer om insekterna utvecklas i denna riktning? Den spännande utvecklingspsykologen Martinus Thomsen (1890-1981) brukade, när han inte förstod utvecklingen, "kolla in i kosmos"

för att få svar. Och svar fick han, bland annat att insekterna följer en annan utvecklingsstege än vi människor.
Slutsats:Vi kan inte veta hur insekterna kommer utvecklas, eller om de alls kommer utvecklas, men vi får hoppas att vi kan utvecklas tillsammans med insekterna i sådana fall.Anknytande bloggpost:
Vilka djur borde knega mer?