fredag 19 augusti 2011


måndag 8 augusti 2011

Farstabarn

Jag och min syster var och hälsade på min farmor i Farsta. Det var en solig lördag och vi gick ut i lekparken utanför farmors hus för att äta lite glass efter maten. Det var en massa barn ute på gården och många av dem var ute utan sina föräldrar även fast de inte var äldre än fyra år.

Det låg en katt under bordet som vi hade bjudit på glass eftersom den verkade så sugen. Min syster och farmor gick sen in men jag satt kvar där i parken för att passa min systers lilla krulliga unge som satt och grävde med sina små grävdon. Det kom då fram en massa barn till mig och ville prata om och fråga om och berätta olika saker. De var alla väldigt roliga och liksom självklara i sin framtoning och en som var speciellt rolig var en pojke som hette Aron.

Aron var fyra år och inledde konversationen genom att fråga om jag ville ha en tatuering (som han fått med  sina tuggummin). Jag svarade att det ville jag gärna varpå Aron tryckte fast en tatuering på min hand.
- Är det en kanin? Frågade jag.
- Nej, det är en hare, svarade Aron med cool intonation.
- Du kan få tuggummi också, sa Aron sen och tog fram ett tuggummi som han ”skalade” och sträckte fram i sin lilla smutsiga hand.
- Tack, svarade jag.
Efter det ville han ge mig fler tatueringar och fler tuggummin men där avböjde eftersom jag inte kände att jag hade gjort mig förtjänt av Arons stora generositet - samtidigt som jag verkligen gillade den och ville agera uppmuntrande.

En liten stund senare började Aron helt oprovocerat att sparka på den sovande katten och jag sa då till honom att han inte skulle göra så.
- Varför? Undrade Aron helt uppriktigt.
- För att katten inte tycker om när man sparkar på den, svarade jag.
- Men den kan riva mig då, svarade Aron.
- Nej det gör den inte om du bara låter den va. Men du kan klappa den, det tycker den om, sa jag och visade hur han skulle klappa katten.
Aron gjorde som jag fast åt fel håll, mothårs, varpå katten som dittills hade varit supersnäll faktiskt mjauade till och rev Aron på handen.

Aron alltså, han var en så märklig blandning mellan soft och osoft men jag tyckte nog ändå att det softa övervägde. Och alla de där Farstabarnen var över huvud taget väldigt roliga och speciella.

Sen kom min syster och hennes dotter ut från farmors hus och min systerdotter och Aron stod och tittade på varandra en stund. När Aron hade gått undrade min systerdotter var jag hade fått tatueringen ifrån och jag svarade att jag hade fått den av Aron. Hon ville också ha en men då fanns det inga fler tatueringar. Det kändes lite konstigt att det var jag som hade tatueringen och inte hon.

fredag 5 augusti 2011

Do you remember when...

Do you remember when we had a fight with a robber on the subway and WON the fight but got traumatized?

torsdag 4 augusti 2011

Do you remember when...

Do you remember when Hayden and Justin came visiting?

Do you remember when...

Do you remember when we turned into MONSTERS when we visited that old power station! 

Do you remember when...

Do you remember when we had those double whammy crazy burgers in Uganda? With loadsa pickles on ´em.


Do you remember when...

Do you remember when you said "whazaaaa" and I just answered "I´m on fire" all the time!!!

onsdag 11 maj 2011

Tash och hans eldar



















Jag var yngre då, fjorton eller femton år, och gick i Eriksdalsskolan. I min klass gick det mest töntar, eller i alla fall personer helt befriade från coolness (jag gick i en av skolans bild-och-formklasser). Killarna i min klass hade alla mer eller mindre framträdande drag av Aspergers syndrom. En av dem var färgblind och älskade att rita  superdetaljerade blyertstekningar av orcher och andra märkliga fantasyfigurer. (Det ryktades också att han bodde i en mörk källare i föräldrarnas parhus "Söder om Söder"). Killarna i klassen hade alla konstiga och för hårt åtsnörda gympadojor i för stora storlekar från Igor Sports utförsäljningsbutik på Götgatan. Till det ett par illasittande jeans eller kanske mjukisbrallor och collegetröja med krattig logga.

Tjejerna var kanske snäppet coolare men just då, under den här tiden, fattade jag inte riktigt vitsen med brudar. (Annat blev det något år senare.)

Tash började i min parallellklass under vårterminen. Han hade lång lugg som han gång efter annan försökte fästa bakom örat men allt som oftast hängde den ner framför ögonen. Tash var lång och smal. Egentligen var hans kläder kanske inte direkt så coola men på honom såg allt coolt ut. Han utstrålade en slags "fuck-off-attityd" som verkligen tilltalade mig.

Jag kommer egentligen inte ihåg hur vi började hänga men plötsligt var det liksom bara vi. Tash och jag. Varje dag efter skolan gick vi hem till mig och käkade mackor och drack O'boy och sen brukade vi gå ut i skogen och bara driva omkring och rista in saker i trädstammar eller slå på saker med långa pinnar. 

Det var en dag i maj. Vi drev runt och visste inte riktigt vad vi skulle ta oss för.
- Vänta ett slag, sa Tash plötsligt och försvann in i en närbutik.
När han kom ut uppmanade han mig följa efter. Med stora steg och långa ben tågade han iväg mot ett skogsparti och jag försökte hålla jämn takt.
- Här blir perfekt, sa Tash när vi hade gått ett par hundra meter. Han satte sig på huk och började samla ihop torra löv, pinnar och kvistar i en stor hög varpå han halade han upp en tidning ur ryggsäcken och en tändare ur byxfickan.
- Men Tash, vad gör du? viskade jag och tog ett steg bakåt.

Snart dansade eldlågorna jämte våra fotknölar. Jag var skräckslagen. Tash var förhäxad.

Fortsättning följer...

lördag 23 april 2011

Gräv ner mig under Bo01

För att minimera min döds- och födelsedagsångest har jag kommit på en plan. Min stundande tjugionionde födelsedag kommer att bli min sista och Pernilla kommer att hjälpa mig. Det är inte på grund av att jag är deprimerad eller trött på livet utan mer bara att jag tycker att det vore skönt att få det överstökat i stället för att gå runt och vara på helspänn. Såhär ska det gå till:

Eftersom Pernilla just då råkar befinna sig i Malmö åker jag dit (med X2000) på morgonen den åttonde maj, dagen innan min födelsedag. Vi möts upp och tar en sen lunch på ett trevligt ställe hon känner till där de har  gott stenugnsbakat levain som man kan äta med lite god olivolja och ett gott flingsalt. Efter lunchen tar vi sedan några öl på Möllan och snackar om tiden som varit. När skymningen har lagt sig tar vi oss till Bo01-området. Jag vet inte exakt vad det ligger men det lutar mot att vi tar en promenad dit.

Väl framme gräver vi en grop. Det kommer att vara ett hårt arbete och vi kommer att få flytta en del tunga stenbumlingar men det kommer att vara mödan värt. När gropen har fått önskad storlek, och när gryningen stundar och åttonde maj har övergått i nionde, ställer jag mig på kanten varpå Pernilla puttar ner mig i gropen och fyller igen den. För att skänka den här enkla ceremonin lite mer nerv kommer Mikael Wiehe att framföra några låtar från hans platta "Ta det tillbaka!". Jag har egentligen aldrig varit särskilt svag för honom men jag tror att det kan vara lite svårare att få dit någon artist som inte bor i närheten, Mikael Wiehe kommer säkert också att tycka att det känns bra och fint att delta. Där i gropen kommer jag sedan att lämna jordelivet, Pernilla och Bo01.

Pernilla - du hjälper väl mig med det här?!



.

lördag 9 april 2011

Att bli vän med gubbar

Om man som ung kvinna jobbar på ett jobb, och det inte är helt kvinnodominerat, träffar man ju på en hel del gubbar i vardagen. Det finns olika slags gubbar. Två gemensamma nämnare brukar dock vara att de är 55+, heter Rolf, Ralf eller något med Lars och har fast anställning. Det sistnämnda är dock inte helt säkert, vissa gubbar är också egenföretagare.

I vilket fall. Man kanske vill bli vän med gubbarna. Om man vill det följer här ett par tips:

Gubbar som är vänster

För att bli vän med gubbar som är vänster är det en jättebra "icebreaker" att börja prata om samhället. Man kanske inte vet om gubben ifråga är vänster eller inte, då kan man reka lite och mumla något om "dagens samhälle". Om gubben ÄR vänster kommer han med största sannolikhet börja säga något om hur mycket sämre allt har blivit, med välfärden och tryggheten OCH detta gissel med bemanningsföretagen och alla dessa osäkra anställningar.

Sen nästa gång ni träffas i lunchrummet kommer ni heja med en helt ny slags respekt er emellan.

Gubbar som är höger

Gubbar som är höger är en lite svårare nöt att knäcka. Kanske för att gubbar som är höger är lite mer slingriga med sin politiska uppfattning. För att bli vän med gubbar som är höger är det ingen bra idé att börja prata om samhället. Det är mycket bättre att fokusera helt på gubben ifråga - vad är han intresserad av? Gubben kanske till exempel har en bil, då kan du börja prata om den. Bensinpriset är också ett bra samtalsämne här! Missa heller inte att säga något om att företaget uppskattar er kompetens alldeles för lite.

Ett annat bra ämne är att prata om hur dålig service det är på t ex restauranger och caféer nuförtiden: "vill de inte ha kunder eller?!"


Hur brukar DU göra för att bli vän med gubbar?

Cool flagga

torsdag 24 mars 2011

Steinmanns ryttarpojkar

Vi hade ridit genom sanka gryningslandskap och förbi skvallrande vålnader. Vi hade kupat våra händer vid friska källor. Visst hade vi törstat, men vi var vid gott mod. Ingenting kunde skrämma oss. Trygga, stolta och rakryggade satt vi i sadlarna på våra vilacer. Svarta, vita och melangerade. Lika starka och virila som vackra. Precis som vi – Steinmanns pojkar. Vi var rättvisan. Allestädes närvarande.

fredag 18 mars 2011

Gulliga bisarra omoraliska



Men vad betyder egentligen omoralisk?

fredag 11 mars 2011

Vibbar i Danmark

Coolt!



tisdag 1 mars 2011

När negativiteten bara växer!

Jag går igenom en fas då jag är väldigt sur på världen. Man kan lätt framstå som gnällig och "för mycket" om man hela tiden ska påtala vad som är fel med saker och ting. Ibland slås negativiteten på reflexartat och det är då nödvändigt att fråga sig själv frågor som "Tycker jag verkligen det här?" och "Ska jag tiga?". Ofta går det att vrida och vända på saker och då kanske man inser att det egentligen inte är något fel med världen. Drivkrafter är oerhört komplicerat och världen också. Slutsatsen är nog ändå att det både är fel på världen och på mig.

Spelet som avslöjat spelarnas mord på Olof Palme


Lisbet Palme samarbetade med prins Bertil, i mordet på maken Olof Palme.

Det är ingen slump,att ambulansen med Peter och Krister från Sollentuna,var först på platsen där Olof Palme sköts,inte heller att Sollentuna, ligger mitt emellan Norr och Södertälje. Det handlar om ett schackspel med att de sköt Olof Palme på prins Bertils födelsedag, samt genom Palmes släktboks Kristian Palm som brukade besöka Olof Palm. Vilket blivit en samman koppling emellan Lisbet Palmes födelsedag den 14-3 och att målaren Isak Grunewalds plan störtade samma dag som den 22 dagar yngre föddes 14-2 eller 14-3 dagar efter nyår.Där denna Kristian, är Syren hälften i Olof Palmes mördares schackspel och Johanna Pedersen som 1622 brändes som häxa i Stavanger är Hägg,där vi även har Car-0-line spelet med MC2 genom hoj i -96-Joh-annas namn. Johannas den 21-7 minus Kristians den 13-11=8-4 ett datum som är 22 dagar innan Kungens födelsedag, vilken 22 dagar efter, har den 22 dagar yngres födelsedag,den 8-4 är dessutom både Barack Obamas och Fredrik Reinfeldts födelsedag omvänt den 4-8. Johannas den 21-7 siffror omkastade, kan ge Göte som sålde Foto-gen den 27-1 som minus Krister den 13-11=14-10 med mordet på Abraham Lincoln på den andra sidan av året den 14-4 hans sköts som bekant under det amerikanska inbördeskriget emellan Nord och Sydstaterna, utan ringen är det schackets hälft av deras mord på Olof Palme..Det omvända i, att Palmes änka i Ystad gifte om sig med Peter Kristersson.Passar ihop med att Kungens mor Sibyllas den 20-10 har Y=24 dagar efter sig Kristers namnsdag,samt Y=24 innan, den 22 dagar yngres tvillingmors födelsedag det omvändas 26-9, medan Pettersson har den 26-9.Detta spel med 16+0 cm teckningen av Lei+f passar här ihop med den Leif Åström som de klämde ihjäl emellan Waldestål Krister,Pettersson Bert och Lilians förlängda bostäder på OBS,numera ÖB. Kristian Palm i släktboken som på den andra sidan av slottet, har af Chapman möjligen med samband till mordet på John Lennon, har i 39orna spel,blivit Carl Bildts födelsedag på prinsessan Ragnihlds namnsdag med sonen hakan+0=Håkan gesterna.Södertäljes helgon Ragnhild där handlarnas 190 Håkan Hagström för Palme mördarnas skull, spelat schack emot den 22 dagar yngre, som var på Stig Par-borns pjäs, bevakad av S.Ä.P.O, den kväll då de sköt Olof Palme. Stig även Bollhallens Axelsson sm har ersatt Palmes söners Boll-Ing-e den 17-12 som är hakan+0=Håkan gesteras 14-6 dagar emellan Brors namnsdag och Kungens fars brors födelsedag på vilken de sköt Olof Palme 99+99 dagar emellan deras tidigare mord på Kennedy bröderna. Mördarnas hakan gester har nämligen delats upp i deras schackspel genom att Camilla har flytttats från Kungens mor Sibyllas den 20-10 till den 7-3+7-3=mördarnas hakan gester, i det här fallet med den 17-12 i mitten,där den Stig ersatt, Inge, nu istället delar namnsdag med Kennedy kopian Yngve Holmberg.Det var vid Hovsjös Bolling hall som Michail Michailowitch gömde sina blodiga kläder, efter att han mördat Anna Lindh hakan gesternas omvända 16-4 dagar efter mordet på Olof Palme som 16-4 dagar innan, har den Judiska Stern Ligans mord på Folke Bernadotte den 17-9-Sarah Fergusons vapenskölds omvända.Det är totalt uteslutet ,att inte Lisbat Palme deltog i mordet på maken Olof Palme,sönerna är det inte en smula mer oklart om.Lisbets namnsdag, på vilken de tystade vittnet Ggerd den 19-11 och Lisbet Palmes mord på sin make Olof Palme den 28-2=9-9 Anitra Steen och Anja Kontor, ett datum, vilket passar ihop med att Palme sköts mitt emellan, 99+99 dagar ett skott år på Kennedy bröderna.

måndag 28 februari 2011

Rekonstruktion av Palmemordet



-Buse! Stolle!
-Var glad över att du lever.

http://www.itdemokrati.nu/

fredag 25 februari 2011

Vad är VÄRT att tro på?

Vad är värt att tro på?

Vissa människor tror att det är viktigt att vara rik, att bry sig mycket om prylar och andra materiella ting. Andra människor tror på sin egen mentala utveckling och att de som individer ska komma långt och bli goda personer.

Vad tycker du att det är värt att tro på?

fredag 14 januari 2011

"Ah, det är vad jag kallar ett redigt dagsavslut!"

Vi som jobbar i butik vet att man vanligtvis efter varje arbetsdag räknar kassan och gör ett så kallat dagsavslut. Det här gör man för att räkna ut hur mycket kulor man har fått in. (Generöst med "klirr i kassan" är givetvis synonymt med ett bra dagsavslut).

Om man skulle överföra det här begreppet från butikssfären till den kroppsliga - närmare bestämt magregionen - vilket skulle du då säga var ditt bästa dagsavslut?

"Karaoketoken" svarar: lax-och-creamcheese-macka.

Vad svarar du?

söndag 19 december 2010