torsdag 30 juli 2009
E. Taube
Konstig person/offentlig person det här! Ni ska se fram till 1:03 in i filmen och strax efter det åtminstone tycker jag!
Jobbiga kombinationer hos andra personer
Sexig men Mindre Vetande
samt kombon
Glad och Ej uppmärksam på andra människor, d.v.s. inte omtänksam.
samt kombon
Glad och Ej uppmärksam på andra människor, d.v.s. inte omtänksam.
Vad är det för handling egentligen?
Det här ska tydligen ha blivit årets sommarplåga i Spanien. Den lanserades genom en ölreklam och låten är skriven av Malmöbandet 'Billie the vision and the dancers' (som är bandet som spelar på festen). Riktigt sugigt filmklipp! (Fattar inte handlingen än, förutom att det är någon slags loop och att det är fräckt med tjejer som tar av sig bikiniöverdelen)
onsdag 29 juli 2009
Kolmården
I morgon fyller min pappa Rolf år (61 år). Eftersom det är "hans dag" är det givetvis han som bestämmer aktivitet - det blir en resa tur och retur till Kolmården! Jag har inte varit där tidigare, men när jag var liten var det något av en dröm att få åka dit (vilket det väl var för alla barn). Nu har min iver efter att få besöka denna djurpark lagt sig lite granna men det blir nog skoj och spännande ändå. Ganska nyfiken är jag på delfinerna - är de så glada som de ser ut eller är det bara en "grej", en image som de kämpar med att upprätthålla för att de tror att de måste?
lördag 18 juli 2009
Jacobs Aroma
I Montenegro köpte jag kaffe till mig själv. Kaffet på Balkan är ofta turkiskt kaffe, och även om jag inte har något emot turkiskt kaffe så kände jag att när jag själv får välja, när jag själv kokar mitt kaffe, ja då föredrar jag snabbkaffe. Om man inte vill köpa Nestle så heter märket Jacobs. Jag valde 'Jacobs Aroma' Jag har en vän med en mycket annorlunda esprit som heter Jacob, och namnet kändes som en påminnelse om den underliga stämning som ofta finns runt min Jacob.Igår morse kom jag till Kosovo, jag tog mig till Pristina och tog in på ett 'Guest House' i Velania. Velania är någon form av övre medelklass-förort/stadsdel i vardande, ligger uppe på en kulle ganska nära, men ändå en bit ifrån centrum. Jag öppnade min kaffeburk och drack en tre koppar kaffe. Imorse när jag gick upp stod min kaffeburk på bordet. Själv hade jag druckit tre koppar, sen ställt in den i skåpet. Nu var hälften av min Jacobs borta! Jag tyckte det här var lite väl fräckt av mina medgäster.
Vill ni ha Jacobs får ni köpa ert eget!
onsdag 15 juli 2009
Gissningslek X
1. Jag och mina bandkompisar anses ha jättemycket "god smak".
2. Jag har en amerikansk man och vi bor tillsammans i Harlem i New York (en "svart" stadsdel - våra svarta grannar ser verkligen upp till oss, de behandlar oss som kung och drottning).
3. Många menar att jag har charmiga skrattgropar men att jag är lite "mesig".
Jag = vem då?
2. Jag har en amerikansk man och vi bor tillsammans i Harlem i New York (en "svart" stadsdel - våra svarta grannar ser verkligen upp till oss, de behandlar oss som kung och drottning).
3. Många menar att jag har charmiga skrattgropar men att jag är lite "mesig".
Jag = vem då?
Labels:
Gissningslek
måndag 13 juli 2009
Gissningslek IX
1. Jag ar fylld av majskolvar pa mina falt.
2. Mitt sprak skrivs med kyrilliska bokstaver.
3. Min huvudstad blev bombad av NATO i slutet av 90-talet.
Vem ar jag?
2. Mitt sprak skrivs med kyrilliska bokstaver.
3. Min huvudstad blev bombad av NATO i slutet av 90-talet.
Vem ar jag?
Labels:
Gissningslek
söndag 12 juli 2009
Ett lyckat festivalbesök
I går var vi alltså på den årliga musikfestivalen Tivolirock i Kristianstad. Det hela var lyckat om man bortser från att Café Graffiti, som jag verkligen var sugen på, var stängt. Varför har man stängt om det är festival i stan??? Det verkar ju megadumt!!! Pierre och Bubba blev också jättebesvikna. Istället åt vi då på ett ställe som hette Trendy fastfood, det var inte särskilt gott och vad det var som var så "trendy" med det hela var minst sagt oklart.
Hur som helst. När vi kom in på festivalområdet hade vi tyvärr missat There We Sat In Snow (som för övrigt hette "There We Sat In Show" enligt spelschemat som delades ut). Men det gjorde inte så mycket. Vi slog oss ner för att lyssna lite på tråkbollen Maia Hirasawa. Vi stoppade in öronpropparna - inte för att ljudet var så högt utan mer för att slippa få in det tråkiga ljudet i öronen.
Maia Hirasawa avlöstes sedan av A Camp. Innan bandets entré på scenen hade en svartklädd roddare omsorgsfullt pyntat och fixat med dukar av olika karaktär på lite olika bord samt satt fast såna där stora fjädervippor på två av mikrofonerna. Sedan kom bandet alltså ut på scenen, svartklädda. Vi är ambassadörer för god smak, tänkte de om sig själva. Det märktes. Vi konstaterade att Nina Persson på något sätt påminner ganska mycket om en kompis till oss, men det är som att Nina Persson är en förlöst version av den här personen. Typ den här personen efter väldigt mycket KBT. Vi konstaterade också att Nina Persson har resonerat så här: "att gifta sig med en engelskspråkig kille = en garanti för att hålla en viss nivå på låttexterna, jag kommer få hjälp på traven med svåra ord på engelska och mitt uttal kommer bli jättebra". Vi gav den här typen av relation ett namn: rationell kärlek. Vi konstaterade sedan dock att det här med att skaffa sig en engelskspråkig karl inte är en garanti för någonting.
Vid tiotiden var det sedan dags för kvällens höjdpunkt - Bob hund. Sist jag såg Bob hund var någon gång på 1990-talet, kanske 1997, när de körde en matinéföreställning på "Studion". Jag hade ganska mycket glömt bort deras storhet men den blev jag dock varse om i går igen. Det var en riktig jävla show alltså! Ganska politisk, på ett mycket snyggt och stilfullt sätt. Till och med jag (som är mycket svårflörtad) hade alltså svårt att dölja min förtjusning. Kul!
De tusentals Skånepatrioter som befann sig i publiken verkade också nöjda. Alla verkade nöjda. Vi konstaterade också att Thomas Öberg är den nya Björn Ranelid men med hjärna. Liksom Ranelid har han talets gåva och de uttrycker sig faktiskt på pricken likadant. Jag vet - det är jätteotippat!
Hur som helst. När vi kom in på festivalområdet hade vi tyvärr missat There We Sat In Snow (som för övrigt hette "There We Sat In Show" enligt spelschemat som delades ut). Men det gjorde inte så mycket. Vi slog oss ner för att lyssna lite på tråkbollen Maia Hirasawa. Vi stoppade in öronpropparna - inte för att ljudet var så högt utan mer för att slippa få in det tråkiga ljudet i öronen.
Maia Hirasawa avlöstes sedan av A Camp. Innan bandets entré på scenen hade en svartklädd roddare omsorgsfullt pyntat och fixat med dukar av olika karaktär på lite olika bord samt satt fast såna där stora fjädervippor på två av mikrofonerna. Sedan kom bandet alltså ut på scenen, svartklädda. Vi är ambassadörer för god smak, tänkte de om sig själva. Det märktes. Vi konstaterade att Nina Persson på något sätt påminner ganska mycket om en kompis till oss, men det är som att Nina Persson är en förlöst version av den här personen. Typ den här personen efter väldigt mycket KBT. Vi konstaterade också att Nina Persson har resonerat så här: "att gifta sig med en engelskspråkig kille = en garanti för att hålla en viss nivå på låttexterna, jag kommer få hjälp på traven med svåra ord på engelska och mitt uttal kommer bli jättebra". Vi gav den här typen av relation ett namn: rationell kärlek. Vi konstaterade sedan dock att det här med att skaffa sig en engelskspråkig karl inte är en garanti för någonting.Vid tiotiden var det sedan dags för kvällens höjdpunkt - Bob hund. Sist jag såg Bob hund var någon gång på 1990-talet, kanske 1997, när de körde en matinéföreställning på "Studion". Jag hade ganska mycket glömt bort deras storhet men den blev jag dock varse om i går igen. Det var en riktig jävla show alltså! Ganska politisk, på ett mycket snyggt och stilfullt sätt. Till och med jag (som är mycket svårflörtad) hade alltså svårt att dölja min förtjusning. Kul!
De tusentals Skånepatrioter som befann sig i publiken verkade också nöjda. Alla verkade nöjda. Vi konstaterade också att Thomas Öberg är den nya Björn Ranelid men med hjärna. Liksom Ranelid har han talets gåva och de uttrycker sig faktiskt på pricken likadant. Jag vet - det är jätteotippat!
lördag 11 juli 2009
Min resa
Nu har jag kommit in en sisadar tva veckor pa min resa. Just nu ar jag i Belgrad, snart tar jag mig till Sarajevo. Valdigt mycket hander och jag vet inte om jag kan fa ihop allt, men an sa lange kan jag saga sahar. Detta ska jag gora nar jag ar tillbaka i Stockholm:
*Prata med folk pa gotgatsbacken, framlingar alltsa. Jag ska forsoka "dela natt" med dem (obs ej sexuellt). Jag ska ocksa plantera spenat i jorden.
*Pa en av universitetsbyggnaderna i Wien sag jag jattemanga byster. Pa bysterna hangde namnskyltar runt halsen, alltsa namnskyltar gjorda av snoren och laminerade papperslappar. Anledningen forstod jag, var att det bara var man som var avbildade pa bysterna, pa varje lapp var det namligen ett namn pa en kvinna (som borde ha kunnat fa sta staty i kraft av sin intellektualitet/akademiska meriter). Det har var en snygg aktion som jag garna ser i min hemstad.
Wien var for ovrigt intressant, men mkt likt Stockholm pa manga satt, pa enm del annorlunda saklart. En sak som var annorlunda vare att ga hem klockjan 6 pa morgonen med skinande sol, medan man var full och fa se SJUKT MAFFIGA palats! Detta rekommenderar jag verkligen...
*Prata med folk pa gotgatsbacken, framlingar alltsa. Jag ska forsoka "dela natt" med dem (obs ej sexuellt). Jag ska ocksa plantera spenat i jorden.
*Pa en av universitetsbyggnaderna i Wien sag jag jattemanga byster. Pa bysterna hangde namnskyltar runt halsen, alltsa namnskyltar gjorda av snoren och laminerade papperslappar. Anledningen forstod jag, var att det bara var man som var avbildade pa bysterna, pa varje lapp var det namligen ett namn pa en kvinna (som borde ha kunnat fa sta staty i kraft av sin intellektualitet/akademiska meriter). Det har var en snygg aktion som jag garna ser i min hemstad.
Wien var for ovrigt intressant, men mkt likt Stockholm pa manga satt, pa enm del annorlunda saklart. En sak som var annorlunda vare att ga hem klockjan 6 pa morgonen med skinande sol, medan man var full och fa se SJUKT MAFFIGA palats! Detta rekommenderar jag verkligen...
Labels:
Min resa
I dag går vi på f-f-f-f-festival!!!
Jag har besök av Pierre och Bubba här i det skånska gemytet. I dag är det festivaldags och vi ska bege oss in till Kristianstad för att besöka den urmysiga musikfestivalen Tivolirock. Innan vi går in på festivalområdet har vi också planerat in ett besök på ett av Sveriges sista Domus samt ett matstopp på Café Graffiti - "en het potatis" (där vi alltså ska äta bakad potatis).
Här är några av de band som spelar på Tivolirock: Bob Hund, The Sounds, Sugarplum Fairy samt Markus Krunegård. Särskilt höga förväntningar har vi dock på: Fourever, Artmade, Babian, Dimmz, Abednego, Stands Tall, There We Sat In Snow (särskilt Bubba har mycket höga förväntningar på dessa), Zuluhouar och Wasteland Skills.
Sista bussen hem går halv tre i natt. Den ska vi ta!
Här är några av de band som spelar på Tivolirock: Bob Hund, The Sounds, Sugarplum Fairy samt Markus Krunegård. Särskilt höga förväntningar har vi dock på: Fourever, Artmade, Babian, Dimmz, Abednego, Stands Tall, There We Sat In Snow (särskilt Bubba har mycket höga förväntningar på dessa), Zuluhouar och Wasteland Skills.
Sista bussen hem går halv tre i natt. Den ska vi ta!
tisdag 7 juli 2009
Göteborg
För typ en vecka sedan kom jag till staden jag skulle gå kursen i. Kursen hölls i Lövgärdet som ligger strax utanför Angered. Jag slafsade upp mitt tält och kastade mig in i kursen. Tyvärr blev jag lite besviken... Förra gången jag gick på den här kursen blev jag sjukt upplyft och kände det som att jag hittat rätt. Kursen handlar om icke-våld och en del av det hela är mötestekniker som har utvecklats framför allt av feminister i USA sedan 1970-talet, och som är rätt vanliga i alternativa politiska rörelser sedan 1980-talet. Jag har i ganska många år varit intresserad av att lära mig detta, och jag kände efter förra kusen (som var i januari i år) att jag verkligen ville fortsätta med detta. Nu är det dock tyvärr så att jag fick ett slags problem med kursledaren. Det hela börjar för några år sedan då jag hittade den här personens hemsida och gillade den mycket. Jag skrev vid tillfället en blogg, som den här personen länkade till. Någonstans under vägen kändes det dock som att den här relationen var lite keff, jag föll in i ett slags mönster av att vara i underläge som jag personligen är rätt trött på och som inte avspeglar sanningen riktigt ärligt. Kontentan av det hela var att jag upplevde det som att den här kursledaren hade en massa förutfattade meningar om mig som jag inte riktigt kunde känna igen mig i! Det jobbiga var att de var väldigt svåra att konfrontera, samtidigt som de kom upp på något vis. Det hela kompliceras av själva mötestekniken, och kurstekniken. Det är svårt att säga exakt vad som hände, men det hela lämnade en eftersmak som inte var så god.
Labels:
Min resa
söndag 5 juli 2009
En knullis!
I en tidigare bloggpost har vi skrivit om fenomenet knullisar. För er som fortfarande inte har förstått begreppet:

Alexander Ryback! *Cute*

Alexander Ryback! *Cute*
När akademiker teoretiserar
En grej som nästan alltid är underhållande är när akademiker teoretiserar kring saker som subkultur eller ungdomskultur. Här nedan är ett exempel från en bok som handlar om populärkultur. Just i det här fallet handlar det om en musikvideo med Eminem, och hur vi som publik tolkar och avkodar alla de så kallade koder som finns här, liksom i andra musikvideor:
"Det här är 'reklam' för en låt (ofta genom bilder av glädje, dans och sex), här ska vi få se 'läckra bilder' - ibland med humoristiska, ibland med vissa konstnärliga ambitioner."
"Det här är 'reklam' för en låt (ofta genom bilder av glädje, dans och sex), här ska vi få se 'läckra bilder' - ibland med humoristiska, ibland med vissa konstnärliga ambitioner."
torsdag 2 juli 2009
Kvinnoresor!
Jag håller på att googla lite på fenomenet "kvinnoresa". En kvinnoresa är alltså en resa som görs av kvinnor. Männen får stanna hemma. Här är ett exempel på en kvinnoresa som anordnas av "Gränslösa resor":
En kvinnoresa till färgstarka Rajasthan i Indien
Målet med resan är att lära känna och förstå den indiska kvinnans situation såväl på landsbygden som i städerna. Det blir många spännande möten med kvinnor från olika samhällsgrupper.
Färdledare Elin Bolmgren leder och guidar resan. Hon och hennes italienske man Jyoti lever sedan många år tillsammans med lokalbefolkningen i Rajasthan. Deras vänner är av olika kaster, klasser, religioner osv. och bor i städer och byar i hela Indien. Elin och Jyoti är helt integrerade i det indiska samhället och har kunnat få djup insikt i livet och kulturen. Tack vare att Elin är svenska har hon möjlighet att se saker ur både vårt och ett indiskt perspektiv. Hon är en västerländsk kvinna som har erfarenheten av att vara, leva och bli bemött som en indisk kvinna. Därför fungerar hon som en viktig länk, en brygga, mellan de olika kulturerna. Deras eget Projekt Marustali är till stor del skapat för att stötta kvinnorna i Rajasthan. Det handlar också om att försöka bevara kunskapen om en kultur och en hantverkstradition som är på väg att försvinna samt att förmedla en fördjupad förståelse mellan utländska resande och lokalbefolkningen i Indien. Läs mer om Elin på www.marustali.net.
Hämtat från: http://www.granslosaresor.se/resa-02.php
Kvinnoresor - fett eller kefft? SNÄLLA! Dela med er av er åsikt!
En kvinnoresa till färgstarka Rajasthan i Indien
Målet med resan är att lära känna och förstå den indiska kvinnans situation såväl på landsbygden som i städerna. Det blir många spännande möten med kvinnor från olika samhällsgrupper.
Färdledare Elin Bolmgren leder och guidar resan. Hon och hennes italienske man Jyoti lever sedan många år tillsammans med lokalbefolkningen i Rajasthan. Deras vänner är av olika kaster, klasser, religioner osv. och bor i städer och byar i hela Indien. Elin och Jyoti är helt integrerade i det indiska samhället och har kunnat få djup insikt i livet och kulturen. Tack vare att Elin är svenska har hon möjlighet att se saker ur både vårt och ett indiskt perspektiv. Hon är en västerländsk kvinna som har erfarenheten av att vara, leva och bli bemött som en indisk kvinna. Därför fungerar hon som en viktig länk, en brygga, mellan de olika kulturerna. Deras eget Projekt Marustali är till stor del skapat för att stötta kvinnorna i Rajasthan. Det handlar också om att försöka bevara kunskapen om en kultur och en hantverkstradition som är på väg att försvinna samt att förmedla en fördjupad förståelse mellan utländska resande och lokalbefolkningen i Indien. Läs mer om Elin på www.marustali.net.
Hämtat från: http://www.granslosaresor.se/resa-02.php
Kvinnoresor - fett eller kefft? SNÄLLA! Dela med er av er åsikt!
Labels:
Fett eller kefft?
onsdag 1 juli 2009
Moderskap!
Tänk, Moder Svea! Från och med i dag och sex månader framöver vilar hela den europeiska unionen i ditt stolta sköte. Red ut de fula knutar som misspryder de slaka linorna till Europas nationers flaggor. Bind sedan av dessa flaggor och linor en färgglad krans och lägg den på ditt kloka huvud.
Tack, Europa - för att ni ger mig det här förtroendet! Jag lovar att inte göra er besvikna!
Tack, Europa - för att ni ger mig det här förtroendet! Jag lovar att inte göra er besvikna!
tisdag 30 juni 2009
Min webbaserade sommarkurs!
För att kunna finansiera sommarens nöjen utan att för den sakens skull behöva arbeta, har jag i sommar "hoppat på" en sommarkurs och har därmed rätt till bidrag + lån från CSN. Kursen ges på Mittuniversitetet och heter "Populärkultur och sociologi". Obs! Det är en distanskurs.
Vi har en webbportal där kommunikationen sker, såväl mellan studenter och lärare som studenter sinsemellan. Här diskuteras lite allt möjligt, mycket är kopplat till kursen men annat är känns ganska frikopplat.
Vidare har några av studenterna tagit den här webbkommunikationen ett steg längre och använder portalen som ett slags raffinerad nätdejtingsida. (Jag måste erkänna att den här tanken tidigare har slagit mig men utan att jag för den sakens skull har gjort slag i saken.)
Här är ett exempel på den här raffinerade dejtingverksamheten:
Ämne: Sundsvall någon? Ämne: Allmänna diskussioner
Avsändare: Johanna XXXXXXX Datum: den 21 juni 2009 17:25
Hej!
Jag undrar om det finns någon från Sundsvall, som kanske skulle vara intresserad av att träffas någon gång och bolla lite idéer?
Mvh Johanna XXXXXXX
Ämne: Ang: Sundsvall någon? Ämne: Allmänna diskussioner
Avsändare: Peter Datum: den 21 juni 2009 20:48
Sure, det vore väldigt trevligt att träffas över en kaffe eller lunch någon dag och snacka lite sociologi. Jag bor dock inte i Sundsvall stad utan "lite" i förorten så vi får bestämma tid lite i förväg. Jag läser inte detta forum regelbundet (stark ironi) så om du vill träffa mig är det mail (xxxxxxxxx@gmail.com) eller telefon (XXX-XXXXXXX) som gäller.
Mvh Peter
Vi har en webbportal där kommunikationen sker, såväl mellan studenter och lärare som studenter sinsemellan. Här diskuteras lite allt möjligt, mycket är kopplat till kursen men annat är känns ganska frikopplat.
Vidare har några av studenterna tagit den här webbkommunikationen ett steg längre och använder portalen som ett slags raffinerad nätdejtingsida. (Jag måste erkänna att den här tanken tidigare har slagit mig men utan att jag för den sakens skull har gjort slag i saken.)
Här är ett exempel på den här raffinerade dejtingverksamheten:
Ämne: Sundsvall någon? Ämne: Allmänna diskussioner
Avsändare: Johanna XXXXXXX Datum: den 21 juni 2009 17:25
Hej!
Jag undrar om det finns någon från Sundsvall, som kanske skulle vara intresserad av att träffas någon gång och bolla lite idéer?
Mvh Johanna XXXXXXX
Ämne: Ang: Sundsvall någon? Ämne: Allmänna diskussioner
Avsändare: Peter Datum: den 21 juni 2009 20:48
Sure, det vore väldigt trevligt att träffas över en kaffe eller lunch någon dag och snacka lite sociologi. Jag bor dock inte i Sundsvall stad utan "lite" i förorten så vi får bestämma tid lite i förväg. Jag läser inte detta forum regelbundet (stark ironi) så om du vill träffa mig är det mail (xxxxxxxxx@gmail.com) eller telefon (XXX-XXXXXXX) som gäller.
Mvh Peter
Hostel: Sleep in heaven
Køpenhamn kænns superslafsigt. Jag hade ingen aning om att jag var tvungen att vænta hær innan jag skulle till mitt førsta stopp, huvudstaden i Tyskland. Som tur ær har jag hittat ett hostel hør i stan som verkar astrevligt, 'Sleep in heaven' heter det och ær ett alternativt backpacker-hostel med priser från 130 DKK per natt! Det ær lite oklart om ovanstående lænk funkar, om inte prova www.sleepinheaven.dk
Dags att fortsætta resan, farvæl så længe!
Dags att fortsætta resan, farvæl så længe!
Labels:
Min resa
Tidningen Kupé!
När jag åkte tåg ner till Skåne för ett par dagar sedan fick jag syn på en spännande annons i SJ:s annars ganska meningslösa tidning Kupé. Det var en sådan där annons som är utformad som en tidningsartikel och det hela gällde ett slags självhjälpsbok med titeln Att må dåligt är bara en början av Bengt Stern. Den här texten föll mig på läppen och därför vill jag dela med mig även till er som inte har det senaste exemplaret av Kupé:
Jag har utvecklats som människa tack vare mitt dåliga mående
25-åriga Caroline sprudlar av energi, hon kommer direkt från extrajobbet på golfbanan och bär klubbens sportiga kläder. Hon har börjat spela golf igen efter ha haft ett långt uppehåll på grund av en djup existentiell kris.
Caroline älskade att spela golf när hon växte upp, hon tävlade och det gick mycket bra. Efter högstadiet valde hon att flytta till en annan stad för att studera på golfgymnasium. Men det blev inte som hon tänkt sig. Caroline kände sig otrygg och mådde allt sämre och sämre. Under en temadag i skolan fick hon plötsligt en svår panikångestattack och fjärmades från sig egen kropp. Händelsen gjorde henne mycket rädd och hon avslutade studierna, endast efter ett år på golfgymnasiet. Caroline kopplade därefter ihop sitt dåliga mående med golfen och slutade helt att spela.
Resten av gymnasietiden hemma i Kalmar var jobbiga år. Caroline, som alltid gett intryck av att vara en glad och positiv person, var nu ledsen, inåtvänd och deprimerad. Hon sökte hjälp och mötte till slut en psykiatriker som arbetade med både kropp och psyke. Terapin fungerade och hon började må bättre. Hon kände sig redo att läsa vidare och kom in på en sjukgymnastutbildning i Stockholm. Caroline var hoppfull inför framtiden och tänkte: ”Nu börjar äntligen mitt liv. Nu kan jag komma till min rätt.” Sudierna började också bra. Hon fick en kick och var fullt engagerad när nästa känslomässiga krasch slog ner som en bomb. Ångesten och depressionen var tillbaka med stor kraft och Caroline orkade inte läsa vidare. Hon kände en avgrundsdjup hopplöshet och funderade till och med på att ta sitt liv.
I samma veva läste Caroline boken ”Att må dåligt är en bra början” av Bengt Stern. Hon slogs av det raka budskapet och av att det fanns någon annan som tänkte som hon. Hon tilltalades också av kopplingen mellan kropp och själ, något som hon visste fungerade och anmälde sig därför till Möt Dig Själv steg 1 på Mullingstorp.
Caroline kan idag se att hon saknade jordning - hon hade ingen stabil grund att stå på. Hon var känslomässigt fladdrig, gränslös till sättet och utan struktur. ”På Mullingstorp fick jag kontakt med människor som trodde på mig och var ärliga. De satte kraftfulla men kärleksfulla gränser och stod kvar vad som än hände och vad jag än kände. Min tid på Mullingstorp är ovärderlig och Bengt Sterns bok är fortfarande ett viktigt stöd.”
Idag har Caroline återupptagit golfen och forstatt att plugga till sjukgymnast. Det händer mycket både omkring henne och inuti. ”Jag har utvecklats enormt som människa de sista året tack vare min envishet och att jag med hjälp av Mullingstorp gick till botten med mitt dåliga mående. Idag är jag inte längre rädd för mina känslor, tvärtom, jag avsätter tid för reflektion och eftertanke. Det har blivit en självklar del av mitt liv - en absolut förutsättning för att kunna stå stadigt i allt det som händer kring mig, positivt som negativt. Jag älskar att leva! Det är underbart att kunna säga det och verkligen mena det!”
"Bengt Sterns bok är en av de bästa böckerna jag läst."
Robyn, sångerska
"Bengt Stern är som läkare en pionjär och föregångare. Hans bok är en milstolpe. Det är en fantastisk kunskap som Bengt Stern förmedlar i denna bok."
Kay Pollak, författare och filmregissör
Visst blir man lite sugen? Vill du beställa boken? Gå in på www.mullingstorp.com
Jag har utvecklats som människa tack vare mitt dåliga mående
25-åriga Caroline sprudlar av energi, hon kommer direkt från extrajobbet på golfbanan och bär klubbens sportiga kläder. Hon har börjat spela golf igen efter ha haft ett långt uppehåll på grund av en djup existentiell kris.
Caroline älskade att spela golf när hon växte upp, hon tävlade och det gick mycket bra. Efter högstadiet valde hon att flytta till en annan stad för att studera på golfgymnasium. Men det blev inte som hon tänkt sig. Caroline kände sig otrygg och mådde allt sämre och sämre. Under en temadag i skolan fick hon plötsligt en svår panikångestattack och fjärmades från sig egen kropp. Händelsen gjorde henne mycket rädd och hon avslutade studierna, endast efter ett år på golfgymnasiet. Caroline kopplade därefter ihop sitt dåliga mående med golfen och slutade helt att spela.Resten av gymnasietiden hemma i Kalmar var jobbiga år. Caroline, som alltid gett intryck av att vara en glad och positiv person, var nu ledsen, inåtvänd och deprimerad. Hon sökte hjälp och mötte till slut en psykiatriker som arbetade med både kropp och psyke. Terapin fungerade och hon började må bättre. Hon kände sig redo att läsa vidare och kom in på en sjukgymnastutbildning i Stockholm. Caroline var hoppfull inför framtiden och tänkte: ”Nu börjar äntligen mitt liv. Nu kan jag komma till min rätt.” Sudierna började också bra. Hon fick en kick och var fullt engagerad när nästa känslomässiga krasch slog ner som en bomb. Ångesten och depressionen var tillbaka med stor kraft och Caroline orkade inte läsa vidare. Hon kände en avgrundsdjup hopplöshet och funderade till och med på att ta sitt liv.
I samma veva läste Caroline boken ”Att må dåligt är en bra början” av Bengt Stern. Hon slogs av det raka budskapet och av att det fanns någon annan som tänkte som hon. Hon tilltalades också av kopplingen mellan kropp och själ, något som hon visste fungerade och anmälde sig därför till Möt Dig Själv steg 1 på Mullingstorp.
Caroline kan idag se att hon saknade jordning - hon hade ingen stabil grund att stå på. Hon var känslomässigt fladdrig, gränslös till sättet och utan struktur. ”På Mullingstorp fick jag kontakt med människor som trodde på mig och var ärliga. De satte kraftfulla men kärleksfulla gränser och stod kvar vad som än hände och vad jag än kände. Min tid på Mullingstorp är ovärderlig och Bengt Sterns bok är fortfarande ett viktigt stöd.”
Idag har Caroline återupptagit golfen och forstatt att plugga till sjukgymnast. Det händer mycket både omkring henne och inuti. ”Jag har utvecklats enormt som människa de sista året tack vare min envishet och att jag med hjälp av Mullingstorp gick till botten med mitt dåliga mående. Idag är jag inte längre rädd för mina känslor, tvärtom, jag avsätter tid för reflektion och eftertanke. Det har blivit en självklar del av mitt liv - en absolut förutsättning för att kunna stå stadigt i allt det som händer kring mig, positivt som negativt. Jag älskar att leva! Det är underbart att kunna säga det och verkligen mena det!”
"Bengt Sterns bok är en av de bästa böckerna jag läst."
Robyn, sångerska
"Bengt Stern är som läkare en pionjär och föregångare. Hans bok är en milstolpe. Det är en fantastisk kunskap som Bengt Stern förmedlar i denna bok."
Kay Pollak, författare och filmregissör
Visst blir man lite sugen? Vill du beställa boken? Gå in på www.mullingstorp.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
