Högtryck under ”Jacobi dagar”

Vackert väder, skratt, bus och saltstänk…

Dessa lustfyllda element präglade ”Jacobi dagar” på natursköna Österlen i Skåne. ”Jacobi dagar” inleddes på fredagen med en stor folkfest inne i Simrishamn. Cays sommartivoli var på plats. Försäljare av diverse klädesplagg, hushållsföremål, färgglada "gammeldags" karameller etc. var på plats. Festivalsugna semesterfirare var på plats. En halvt undangömd mansorkester var också på plats. Vi tog del av festligheterna och klev sedan på den buss som skulle ta oss till den lilla by vari Pierres föräldrars mysiga semestervilla är belägen. Väl framme började vi förbereda inför kvällens namnsdagsparty (som omskrivits i ett tidigare blogginlägg).

Gästerna gjorde antåg, vi tände grillen och la efter ett tag på grillspetten (det blev inga raggmunkar). Sedan käkade vi Bubbas härliga toscakaka. Kvällen fortlöpte smidigt med undantag från en plump kommentar. Detta ledde till ungefär fem minuters kompakt ”d.s.” (=dålig stämning). Sedan gick vi till havet och öppnade en flaska sparkling chardonnay.

När jag vaknade dag två under ”Jacobi dagar” hade de andra gästerna redan gett sig av. Pierre, Bubba och jag åt en stadig frukost (ägg och bacon) framför ett Rederietavsnitt. Sedan tog vi det lugnt på de solvarma klipphällarna. Detta följdes av ett plurr i det fantastiskt friska vågskvalpet. Härliga vågor!

Dagen avrundades sedan med en långpromenad i den pastellfärgade skymningen. Vi gick genom kohagar och hästhagar. Vi gick genom något som liknade ett mangroveträsk. Vi gick genom en skog där tät murgröna hade kuvat all annan växtlighet. Vi gick över gräsbevuxna kullar som såg ut som kulisser tagna från Morden i Midsummer. Vi gick förbi Jakobsgruvan (en gammal silvergruva) för att till slut komma fram till en mycket speciell terrass - den har designats och byggts av tv-profilen Ernst Kirchsteiger! Det här "spektaklet" var kul att ha beskådat men terrassen i fråga var dock tyvärr inte särskilt snygg i verkligheten utan påminde mest om en övergiven semesteranläggning...

"Jacobi dagar" avslutades sedan med en grand finale under dag tre – en jättestor loppmarknad (Österlens största) anordnad av B.I.F. nere på fotbollsplanen. Jag köpte ett par röda hängselbyxor i manchester till ett barn samt en eldfast form (”Gratina”) från Rörstrand. Även denna röd. Tyvärr var det så mycket folk att man inte orkade/kunde kolla så noga på alla saker. En rolig grej var dock att Antikrundan var där och filmade!

Jag lämnade senare på dagen Österlen med ett belåtet leende på läpparna. Vad händer månne under ”Jacobi dagar” nästa år?

Gagnef II

I Gagnef får intellektet ta plats
Jag integreras genom samtal med andra
Jag låter mitt långa hår svepa i vinden
Jag är stolt och glad
Jag bottnar i skrattet
Själen mullrar en stund

En dikt till festivalen i Gagnef

I Gagnef
får jag
andas fritt
där låter jag
det vita vinet
flöda i min strupe
där synar jag
sociala nätverk
jag spinner
jag klipper
jag syr
utan skräck för mina verktyg

I Gagnef
får jag
tänka fritt
I Gagnef
får jag
agera ut
I Gagnef
får jag
kan jag
låta min vilja

blomstra

Ahhh. Gagnef!

Vad betyder BFF?

BFF = best friend forever.

Sommarvistelse och skavanker

Att vara på sommarvistelse i södra Sverige är synonymt med mycket skratt, bad och bus. Jag har börjat sola min kropp på allvar. Målet var först "kaffe latte". Snart blev det dock "capuccino". Nu siktar jag på "terracotta".

För tillfället är jag på besök i Pierres föräldrars sommarhus. Detta hus är beläget mycket vackert mellan himmel hav - endast ett stenkast från Sveriges största aktiva fiskehamn. Själva bohaget bjuder på hög standard såväl invändigt som utvändigt (bl. a. med en vacker patio).

Imorgon ska vi ställa till med namnsdagsfest till Pierres ära. Pierre själv ska laga något extra smarrigt till middag (det har talats om raggmunk med bacon och lingonsylt). Bubba ska baka en läcker toscakaka som ett uttryck för all kärlek och tacksamhet hon hyser för namnsdagsbarnet. Det kommer även andra gäster hit, vi är dock ej ännu varse om exakt antal men antagligen blir det mellan två och fyra stycken. Tre av dessa potentiella gäster är personer som jag har träffat förut och jag tror att vi kommer få uppleva en hel del skratt och mys tillsammans! Pierre berättade att en av dessa potentiella gäster har en lilltånagel som är jättekonstig: den är endast 2 mm lång och växer rakt upp (som ur ett hål) i stället för längs med själva tån (som en normal nagel). "Själv skulle jag operera bort hela lilltån om min lilltånagel såg ut så där" sa Pierre varpå han rekommenderade mig att be personen i fråga om att få titta på denna "vanskapelse" imorgon.

Jag tänker dock som följer: vi har alla våra skavanker. Vissa av dem sitter på utsidan medan andra sitter på insidan. Själv har jag t. ex. "skomakartumme" på högerhanden - något som jag vissa dagar kan tycka är skojigt att visa upp för personer i min omgivning. Andra dagar dagar känner jag mig dock mest som en fånig "cirkusapa" och vill inget hellre än att bara vara normal och smälta in i mängden...

Man får försöka att inte döma andra utifrån deras skavanker men ibland är det inte så lätt. Utan våra skavanker så skulle vi inte heller vara de vi är. Kämpa på!

Jag vill leva

Jag vill leva
Jag är Andreas

Snart: Gagnef 2008

Jag var på överraskningsfest på en sagoö

Det var årets finaste eftermiddag. Björne anade ingenting. "Surprise Björne" vrålade vi alla som låg gömda bakom lummiga buskar och träd. Björne blev först mycket förvånad och sedan rörd. Han rodnade, tappade målföret och vittnade därefter om en genuin solbränna. Jag kom att snacka med en danska som hette Siv och hon blev min BFF.

Forts. följer... CARPE DIEM!

Hasse Wallman. Yrke: "underhållare"

TITEL: grundare, vd för Wallmans nöjen
ÅLDER: 72 år
Född och bosatt i Stockholm och Värmdö

Idag fick jag chansen att berätta om mitt liv och mina erfarenheter i "Sommar" i P1:

– Det blev ett program om Showbiz, om musikaler och om hur man hamnade i den glada branschen genom scouting som jag känner mycket för. Likaså om mitt stora intresse sedan barnsben: hästar.

Under lunchen berättade jag för producenten om hur stripporna gjorde succé i Kivik. Det blev en hel del gestikulerande!

San Francisco

Vi är gay och vi bor i San Francisco. Det här är vår stad. Så är det.

Härligt med kaffe och skinkmacka!

Jag har i en tidigare bloggpost tagit upp det här med coffee time och njutningen i och med detta. Idag är det dock kaffe och skinkmacka i kombination som ligger etta på njutningstoppen. Vad är väl egentligen bättre att börja dagen med än en härligt rykande kopp kaffe och till det en rostad macka med skinka och tomat? Kanske även lite avokado. Kanske lite Herr Barmare (örtsalt) på toppen. Mums! Vad är det då som gör det så smaskigt? Jag tror att det är kombinationen mellan skinkans sälta, tomatens sötma, avokadons mjukhet och kaffets beska som "gör det". Vore det inte för att kött/mjölk-industrin är en så dålig idé så skulle jag dricka kaffe och äta skinkmacka varje dag!

Adjö Mullvången - på återseende?!

I morgon är det sista dagen för mig på mitt sommarjobb. Det är med blandade känslor jag tar farväl av stereotypa könsmönster, Varojka, ofrivilligt roliga "lappar", Axel - maskoten (så mycket personlighet - så liten kropp) samt kolleger: en diger skara bestårendes av dumdristiga bantare, polisaspiranter, bekräftelsehål (för att låna Tonys uttryck) samt sist men inte minst de goa basketkillarna med "kalsongglapp". Och så ungarna. Vilka härliga ungar!

Vi ses kanske en annan gång?!

Connes party V (sista delen)

Efter film- och fotovisningen glesades alltså sällskapet ut och ett tiotal av släktingarna stannade i det stora, fina rummet i Villa Solliden. Jag gav Lennart Connes anteckningsbok och han började intresserat bläddra i den.

Lennart berättade att han trodde att Connes anteckning ”låt Lennart få åka tåg” betydde att Conne tänkte ta med Lennart på sin årliga resa per tåg till Caux i Schweiz. I Caux låg MRA:s högkvarter och att resa dit betydde mycket för Connes liv och engagemang. Lennart hade i 12-årsåldern varit delaktig i MRA men där hade man menat att han inte var mogen för rörelsen, vilket han hade upplevt som kränkande. Kort efter resan till Caux blev Lennart kommunist och Lennart berättade att en del av detta berodde på att han under resan tillbaka från Caux den gången när han var 14, 15 år blev utsatt för Connes bikt. Conne hade i enlighet med MRA:s ideal biktat sig och därmed berättat en massa saker som Lennart absolut inte ville höra. Dumt, Conne. Conne hade följt MRA:s bud om Absolut Sanning och i detta ingick det i hans logik att bikta sig för sin son utan att ta hänsyn till hur Lennart kände inför det.

Anti-Conne
Conne stod nu alltså i en situation där en stor del av hans månghövdade barnaskara var ganska anti-Conne. Till saken hör att min mormor också var ganska anti-Conne. Conne var alltså ingen våldsam man på det traditionella sättet, utan han utövade en massa våld på en massa sätt som inte var avsiktligt men som var påtagligt ”kämpigt”. Jag upplever det som att man i min mammas familj skapade en slags kultur av anti-Conne för att hantera denna påfrestande fadersfigur. Conne var också av en mild natur (”förvärvad” eller ej vet jag ej) och han tyckte det var ok att bli trampad på lite grann. Till Connes pluskonto kan man lägga att många ansåg honom vara en god lyssnare, men också att han alltid ställde upp med hjälp kring det praktiska.

Lennarts inställning
När Lennart pratar om Conne återkommer han ständigt till att Conne inte såg att han och alla syskonen är ute på en ”social tripp utan dess like”. Nästan alla syskon i min mammas familj har socionomutbildning, och Lennart menade att oavsett om man kallar sig kommunist, socialist eller socionom eller förskollärare så är man ute på ”en social tripp” och att detta liknar Connes utopiska engagemang genom MRA. Conne borde ha sett det under sitt liv. När Conne låg på sin dödsbädd så besökte Lennart honom och då, vid dödsbädden, upplevde Lennart att Conne hade accepterat Lennarts val i livet och att det fanns en slags glimt av försoning mellan dem.

Sammanfattning: Connes party
Conne är min morfar. Han var med i den kristna rörelsen MRA och bland annat därför blev han lite utav ett freak. Trots att Conne må ha varit ganska ”påfro” (påfrestande) så tror jag verkligen att han ville folk väl. Conne kom från en småborgerlig metodistbakgrund och drogs i sin ungdom mot nazismen, jag tänker mig att han inte drogs så mycket till människohatet i nazismen utan mer åt det som är en renhetsdyrkan i den ideologin och jag har svårt att kalla honom nazist på så sätt, för jag tror inte att han var särskilt antisemitisk. Trots dåliga odds valde han ändå en fredsrörelse till ideologi och det var rätt tänkt.

Att vara på Connes party var lärorikt för jag fick många olika perspektiv på Conne, min mormor, och hela min mammas familj. Angående min morfars ideologiska inriktning vill jag inte påstå att MRA var världens bästa rörelse, det märks att den har kopplingar på ett kulturellt plan till nazismen och jag tycker, vilket såklart inte förvånar mig, att man var oresonligt anti mot vänstern. Däremot tror jag verkligen att människorna inom MRA drömde om fred på jorden – en dröm som mig veterligen inte har lett till något riktigt konkret resultat hittills...

Jag fick sandaler av Conne

Idag på jobbet gav Elis mig en komplimang för mina sandaler (som jag för övrigt tidigare har fått komplimanger för även från annat håll). Elis undrade varifrån dessa kom och jag sa då som det var: "Tack för komplimangen Elis. Sandalerna har jag fått av Conne, han kom med dem till mig. Så egentligen är det jag som borde tacka dig. Tack för att jag via dig kom i kontakt med din härliga morfar Conne! Tack för att du 'sände direkt' från hans party."

Conne var Elis morfar och han gick bort för många år sedan. För ett par veckor sedan anordnade dock Elis och hans familj ett party till minnet av Conne och det var på den vägen jag fick förmånen att komma i kontakt med honom.

När Conne kom med sandalerna till mig fick jag uppfattningen att de en gång i tiden hade tillhört B-M (Connes fru och tillika Elis mormor). När jag berättade detta för Elis så tyckte han sig också känna igen dem. Jag har förstått att Conne är/var en vänligt sinnad person för han har också stått för finansieringen av en speciell genomskinlig burk med "förstoringslock" som vi har köpt in till vår arbetsplats. I denna burk är meningen att man ska lägga insekter och annat som man vill studera extra noga.

Tack Conne! Sandalerna är mycket fina och insektsburken är jätterolig!

Nu kan jaget studeras i laboratorium

Människor som varit nära döden kan ofta vittna om så kallade out-of-body-upplevelser, där de sett sig själva från en annan plats i rummet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu hittat en teknik som återskapar känslan hos friska personer vid fullt medvetande. På så sätt hoppas de kunna undersöka förhållandet mellan kroppen och "jaget" i laboratoriemiljö.

- Idén till studien fick jag för flera år sedan. Jag funderade på vad som skulle hända om man flyttade en persons ögon till en annan plats i rummet? Det har visat sig att det visuella perspektivet är helt avgörande för hur jaget upplevs, säger Efkan Lahmén, forskningsledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Experimenten går till så att forskarna kopplar två videokameror, som är placerade bredvid varandra - som robotögon - till en display på försökspersonen huvud, en kamera för varje öga. Kamerorna placeras bakom personen och riktas mot denna. Försökspersonen ser då sig själv utifrån, så som en annan person ser på en.

Men för att kunna framkalla en out-of-body-upplevelse krävs dessutom att försökspersonen känner sitt jag utanför sin fysiska kropp. En sådan känsla kan forskaren framkalla genom att stå framför kamerorna och peta mot en punkt strax under dessa, det vill säga på bröstkorgen på "fantomkroppen" - alltså den illusoriska kropp som försökspersonen förnimmer utanför sin fysiska kropp - samtidigt som den verkliga bröstkorgen berörs utan att försökspersonen ser det.

- Hjärnan reagerar då på den hand som berör den illusoriska kroppen, varpå försökspersonen får en stark upplevelse av att befinna sig flera meter utanför sin verkliga kropp. Jaget har alltså flyttat två meter i rummet och lämnat den verkliga kroppen som istället känns som ett tomt skal, en docka, säger Efkan Lahmén.

För att bevisa illusionen vetenskapligt, slog Henrik Ehrsson till fantomkroppen på de tolv försökspersonerna med en liten hammare, och mätte graden av hudsvettning som svar på provokationen. Det visade sig att personerna uppvisade samma fysiologiska stressreaktion som när man hotar någons riktiga kropp, men bara under just de perioder då försökspersonerna verkligen upplevde out-of-body-illusionen.

Det här nya verktyget i laboratoriemiljö gör det möjligt att för första gången bedriva naturvetenskaplig forskning kring det som vi kallar jaget, dels grundforskning och dels tillämpad forskning inom till exempel datorvetenskap.

- I framtiden kanske man inte bara styr en person i en virtuell miljö utan man blir den virtuella personen, det vill säga ens jag kan flytta in i virtuella personer, säger Efkan Lahmén.

Sommarkvinna

Din hy som kyssts av sol och vind
och fräknarna av guld
Ditt hår som sommarhavre
en air av timotej
Din höft som böljar som ett segel
Vart far vi - du och jag?

Där ligger hon så frisk och stark
På solvarm klipphäll i min fantasi
Min sommarkvinna

Jag har en "supermatta"

I min bostad (som är belägen en bit utanför city) har jag en matta som jag tycker gör sig värdig att definieras som "supermatta". Den här mattan inköptes för cirka tio år sedan på ett stort svenskt inredningsvaruhus och den är ganska snygg. Den var dessutom väldigt prisvärd. Till färgen är den vit och materialet är ull.

Det bästa med den här mattan är dock att den är väldigt tålig - det är med andra ord en riktig "supermatta" det rör sig om! Varför "supermatta"? Jo, trots att jag otaliga gånger har råkat spilla både kaffe, te och andra vätskor och tänkt att nu är det verkligen kört, de här fläckarna kommer ALDRIG gå att få bort så har fläckarna sedan till (min stora förvåning och lättnad) försvunnit så fort jag har duttat lite med fuktig trasa på dem. Hemligheten med den här mattan tror jag är att materialet som den är tillverkad av har en fet och vätskefrånstötande yta. Jag tror också att mattans antifläck-egenskaper har att göra med att den är mycket tätt vävd. Detta faktum tyckte jag först var jättepositivt men sedan insåg jag att förklaringen till att den här mattan är så otroligt tätt vävd i värsta fall kan ha sin förklaring i att den är tillverkad av barnarbetare med små flinka fingrar. Jag är inte en påhejare av barnarbete - tvärt om. Dock vet jag att många familjer i tredje världen inte skulle klara sin försörjning om de fabriker och industrier som har minderåriga anställda skulle läggas ned. Detta är emellertid ändå inte ett hållbart argument för att få rätten att genomföra strukturella kränkningar av barns rätt till ordentlig utbildning.

Insikten om att min "supermatta" eventuellt är tillverkad av barnarbetare fick mig att känna en fadd smak i munnen: Vilka är det egentligen som betalar priset för att vi i västvärlden ska få ha våra "supermattor"?