Det här är en följetong. Läs gärna del ett och två också!
Till en början var Monique Hedberg lite avvaktande i diskussionen men snart drogs också hon med. De pratade och skrattade och hade det trevligt allihopa tills Monique Hedberg plötsligt blev avbruten av Clark Kent-mannen som satt bredvid.
- Vad fint du har målat dina naglar! Jämnt och snyggt och ingen färg utanför.
Monique Hedberg hajade till men sträckte sedan fram sina händer och låtsades inspektera sina naglar. De skrattade till och deras blickar möttes.
- Jag heter förresten Todd, Todd Folke.
Han räckte fram sin hand och Monique Hedberg sträckte fram sin. Deras händer möttes i en klassisk handskakning.
Todd Folke hade stora varma händer. Vilken mysig kille, tänkte Monique Hedberg. Hon blev förvånad och imponerad över att Todd Folke hade så bra koll på så uppenbart ”tjejiga” saker som nagellack. Mjuk men ändå ingen mes – tvärtom, tänkte hon. Hans höga sociala status hade inte gått henne obemärkt förbi och Monique Hedberg kände sig smickrad av hans uppmärksamhet. Han var stilig och charmigt avslappnad, det verkade alla tycka. De hade pratat och skrattat hela kvällen och när festen gick mot sitt slut hade de slagit följe till tunnelbanan. När Monique Hedberg sedan skulle gå av hade de bytt nummer och kramats.
Monique Hedberg hade sedan ringt Todd Folke på måndagen och på tisdagen träffades de för en öl. Efter ett par veckor var romansen ett faktum. Monique Hedberg kände att det här verkligen var en man hon kunde tänka sig att satsa på och hon tyckte till sin stora tillfredsställelse att det kändes som att det var ömsesidigt. Men så kom den där kvällen som Monique Hedberg gång på gång ältat och gått igenom i sitt huvud.
De hade varit hemma hos henne på Rutger Fuchsgatan och någon gång under kvällen hade de börjat bråka över en skitgrej. Till en början hade det varit lite halvt på skoj, lite kärleksgnabb sådär, men efter ett tag hade det urartat i bitter strid och det hade slutat med att Todd Folke till slut hade smällt igen dörren och dragit därifrån. Monique Hedberg hade blivit förvånad över hans reaktion. Vad var det för ett förhållande som inte tålde en hetsig diskussion? Hur kunde han bara dra innan de hade rett ut det hela? Fy för Todd Folke!
Monique Hedberg bestämde sig för att aldrig mer nämna hans namn och hon förbannade dagen då hon hade träffat honom för första gången.
Fortsättning följer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ohhh spännande!
Jag identifierar mig både med Todd och Monique samtidigt som jag ser många av mina vänner i dessa karaktärer. Fängslande!
Jag tänker mig bara som Monique.
vet ni, jag drömde om todd folke för nån natt sen. eller folke todd, som han egentligen heter. han var rasande på er för att ni håller på och lägger ut kapitel ur hans roman såhär på internet. människor slutar ju betala för hans böcker och han kan inte köpa mat till barna!
Gu vad spännande Sara! Jag undrar om upphovskvinnan har någonting att säga om detta, eller om hon kanske skulle kunna bestämmna träff med Folke Todd (kanske i din dröm?). Du kommer fungera ungefär som ett café.
på så sätt att du blir platsen som mötet sker.
jag lånar gärna ut mitt undermedvetna till något betydelsefullt! hoppas bara att todd är på bättre humör än sist, annars kan det bli en svettig natt för mig.
Skicka en kommentar