Magnetenbloggens julkalender: Martin flyttar ut

Dvärg Martin var utslängd. Han hade packat ihop sina saker på en timme, alla kläder: frottéer, kappor, mantlar... Allt hade skett under Thomas frustande överinseende. Martin hade uthärdat situationen stoiskt, insett att slaget var tillfälligt förlorat, beställt en taxi och åkt direkt till sin ateljé i Liljeholmen. Madrass hade han ordnat samma dag. Han tyckte inte om att arbeta och bo på samma ställe, men det fick gå bra tills han hittade något annat som kändes rätt.

Dvärg Martin Lambertz var inte bara experimentell i sin konstnärliga verksamhet utan också i själva levandet. Han hade sedan tonåren prövat en mängd olika sätt att leva och resa på. Han hade lärt sig att den inre rösten var a och o ifråga om nästan alla avgörande livsval. De gånger han inte lyssnade inåt hade allt han föresatte sig börjat förvanskas och liksom perverterats.

Att han överhuvudtaget hade flyttat in hos Gellerts familj var ett beslut fattat på dessa grundvalar. Till vis del var det ett beslut som var ekonomiskt motiverat, men framför allt var han intresserad av hur mötet med familjen han flyttade in hos skulle gå. I den här situationen hade det blivit så att han och Gellert och Nanne kom överens, medan Thomas (som dessutom ofta jobbade långa dagar) tydligen hade lärt sig att avsky Martin. När Thomas var borta hade Gellert, Nanne och Martin sjungit, spelat spel och lagat vegetarisk mat tillsammans. Det hade verkligen varit trivsamt på Katarina Bangata då. När Thomas kom hem brukade stämningen ofta bli mer spänd och Martin gick då in på sitt rum och planerade, kollade på film eller bara tänkte.

Det kändes tungt. Mest för Gellerts skull, Martin visste att han fyllde en viktig funktion för Gellert just nu. Att Thomas trodde att han var pedofil och skulle utnyttja Gellert var förvisso provocerande, men inte så mycket att göra något åt. Personer som Thomas hade sina egna problem och Martins strategi var att hålla sig undan sådana människor om de inte ville skapa en kontakt på något vis. Det ville uppenbarligen inte Thomas. Kanske hade det varit en dum idé att flytta in hos familjen? Han kanske hade bidragit till en onödig splittring mellan Thomas å ena sidan och Gellert och Nanne å andra sidan?

Hur skulle Nanne agera i den här situationen? På sätt och vis kändes hon stark, på andra sätt verkade hon vara så okritisk i förhållande till Thomas. Han räknade med att Nanne skulle kontakta honom, samtidigt kändes det som att Nanne var förbluffande osjälvständig när det kom till att möta Thomas krav på saker och ting. Det var som att hon inte hade någon distans till honom överhuvudtaget. Martin skulle avvakta ett tag och se om Nanne eventuellt kontaktade honom. Om hon inte gjorde det, skulle det vara rätt att agera själv då? Skulle han försöka glömma bort Gellerts behov? Det tragiska i situationen var att Gellerts behov stod i klar dager för honom själv, medan båda hans föräldrar, även Nanne, verkade helt blinda för dem. Vad är det för miljö att växa upp i egentligen?


9 december: Los Zafiros - Chaverol