När Gellerts familj kom tillbaka från julmarknaden i Skrapan hade Rebecka Jablonski flyttat in. Gellert gläntade på dörren till det rum som förut hade varit Dvärg Martins. Rebecka stod och plockade upp sina saker ur några slitna kappsäckar. Hattar, klänningar, prydnadssaker, grammofonskivor, en bärbar dator och allehanda musikinstrument.
- Kom in Gellert! Jag vet inte om du minns mig, men jag är din mammas kompis, Rebecka Jablonski.
Gellert tyckte att det såg konstigt ut med Rebeckas saker inne i Dvärg Martins gamla rum men sakerna var i och för sig ganska coola. Bland annat hade hon en riktig dödskalle, från en människa.
- Den är från Costa Rica, sa Rebecka. Det vilar en förbannelse över den. Här, känn!
Gellert sträckte fram sin hand och kände på dödskallen - han var inte rädd för förbannelser men däremot tyckte han att Rebecka var lite märklig. Inte läskig alls, men väldigt annorlunda. Och trots att hon inte var lika bra som Martin var det i alla fall skönt att ha en till vuxen hemma, någon som inte var en av hans föräldrar.
- Hallå Rebecka! Välkommen!
Nanne hade nu också kommit in i rummet. Rebecka sken upp.
- Hur var det på marknaden? undrade Rebecka.
Nanne fick något stirrigt i blicken.
- Ehh, jo Martin och hans kompisar hade gjort jättefina grejer... Men, det hände en lite jobbig grej bara. Men vi kan prata mer om det sen.
Gellert förstod vad hans mamma syftade på.
- Jaha, det låter ju inge vidare. Vad hände? frågade Rebecka.
Gellert skämdes över sin pappas agerande gentemot Martin. Det hade slutat med att vakterna hade fått komma och säga till honom att lugna ner sig. Gellert ville inte att Rebecka skulle få veta det här.
- Vi kan prata om det sen, sa Nanne och började pilla på Rebeckas dödskalle.
Gellert visste inte riktigt vad han skulle göra av sig själv. Skulle han stå kvar eller skulle han gå?
Thomas var inte med på middagen den kvällen. Rebecka hade lagat jättegod lax med citronspray, fårost och tunnskivad potatis. Gellert hade ätit tre portioner och sedan gått och lagt sig. Nanne tänkte att han ändå verkade ta det hela förhållandevis bra. Efter maten satt Rebecka kvar vid bordet. Hon hade tagit upp sitt skissblock och en blyertspenna och tecknade av Nanne där hon stod böjd över diskhon med diskborsten i handen. De två hade nu äntligen tid att prata med varandra.
- Vad det som hände idag egentligen? undrade Rebecka.
- Jo. Vi gick på promenad tillsammans. Jag, Gellert och Thomas. När vi kom till Skrapan så glömde jag bort att Martin skulle vara där, trots att jag visste. Jag hade ju till och med berättat det för dig!
Nanne vände sig om mot Rebecka och fortsatte:
- Sen gick vi runt och tittade, bland annat var det ett bord med barnkläder som vi stannade vid. Vid samma bord sålde Martin sina kläder och Thomas blev jätteupprörd. Martin var inte där, så han började skälla på de två tjejerna som sålde barnkläder. Thomas har bestämt sig för att Martin är pedofil, och när han fick syn på Martin välte han hela bordet, och sen kom det väktare som förde ut honom ur lokalen. Martin skällde ut Thomas efter noter, och även tjejerna med barnkläder gav honom en och annan reprimand. Det var hemskt!
Rebecka gjorde en fövånad min.
- Tror Thomas verkligen att Martin är pedofil? undrade Rebecka.
- Ja, han gör nog det faktiskt. Jag bestämde mig själv för att absolut inte tro på de där anklagelserna för några dagar sedan. Först, när de kom upp blev jag såklart orolig, och tänkte att Thomas kanske hade rätt, Martin är ju liksom annorlunda. Samtidigt stämde det inte riktigt. Det stämmer inte med hur han är tycker jag. Jag vet att pedofiler inte ser ut som monster, men jag tycker att man känner att Martin bryr sig på riktigt om Gellert.
Nanne sköljde av de sista tallrikarna och ställde dem i diskstället.
Den kvällen satt Nanne och Rebecka uppe länge. Thomas kom hem efter midnatt, borstade tänderna och gick och lade sig utan att säga ett ord. Med viskande röst berättade Nanne för Rebecka om sitt äktenskap med Thomas och hur hon under senaste tiden börjat tvivla mer och mer på att de två verkligen passade ihop. Hon började få allt svårare att förlika sig med Thomas frekventa, omotiverade aggressivitet.
Nanne tyckte att det var skönt att äntligen ha någon att prata med om sina tvivel och problem. Rebecka lyssnade och ställde följdfrågor.Hon var trots sin inte så ringa självupptagenhet en god lyssnare när det verkligen krävdes. När Nanne slutligen gick och lade sig någon gång efter klockan två hade hon bestämt sig. Hon orkade inte mer nu. Thomas var inte bra för någon av dem, varken för Gellert eller henne. Men skulle han kunna hålla sig lugn över julen? Kanske att hon och Thomas kunde prata om det hela under mellandagarna?
21 december: Nirvana - Drain You
måndag 21 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tror Nanne gör rätt. Hon är rätt smart va?
Nanne är en tigrinna när det verkligen gäller!
Skicka en kommentar