Jag och en kamrat skrev ett bidrag till en tävling

Det kom ett mail för ett par dagar sedan:

Hej!

Mitt namn är Eva Nyman och jag jobbar för European Youth Press i Bryssel. Vi är en av de som organiserar tävlingen Euopean Young Journalist Awards, där unga journalister ska skriva om EU:s utvidgning. En vinnare kommer att utses i varje land. Om du vinner i Sverige kommer du att få åka till Balkan, på en tur från Belgrad till Zagreb och slutligen till Ljubljana, där du får delta i en konferens tillsammans med journalister och beslutsfattare från hela Europa.

Vad krävs?
- Du ska vara 17-35 år gammal.
- Du kan skriva en artikel om EU:s utvidgning på svenska ur valfritt perspektiv - personligt, lokalt, nationellt eller internationellt.
- Artikeln ska vara max 2000 ord lång.
- Artikeln ska ha publicerats online eller i tryckt media mellan 1.1.2007 och 15.3.2008. Det går alltså bra med artiklar från ifjol. Den kan också publiceras när som helst senare under 2008, men då behövs en bekräftelse från tidningen i fråga.

Om du har svårt att hitta en plats för publicering så kontakta European Youth Press och Eva Nyman på e.nyman@youthpress.org, vi hjälper dig att få artikeln publicerad på nätet. Vi svarar också på alla dina frågor.

Tyvärr har vi inte fått ett enda tävlingsbidrag från Sverige och eftersom deadlinen är 15 mars så börjar vi bli smått oroliga. Kan ni informera om tävlingen ännu en gång, med hjälp av den här texten?

Öppna ett tomt dokument och ta chansen att upptäcka Balkan! Tusen tack på förhand! Hör gärna av er om ni känner till någon som kunde vara intresserad.

Mvh, Eva Nyman


Jag såg min chans och tillsammans med en kamrat författade jag detta bidrag:

"I Love Europe

'In Paris or in Rome, the same good vibrations
It’s just like coming home, in all of our nations
I feel it all around, this groovy sensation
I love Europe
We’re a part of one big family
Yes, this is the place for you and me
We’re a part of one big family'

Detta sjunger Christer Sjögren i sitt bidrag med titeln 'I love Europe' till den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest 2008. Det är en kärleksförklaring, kanske med ett något övertydligt budskap, till den europeiska gemenskapen.

EU är stort, och blir bara större. För drygt ett år sedan välkomnade vi två nya lagkamrater in på den europeiska arenan. Välkomna Rumänien och Bulgarien! Projektet med den europeiska gemenskapen började redan 1951, då delar av ett av andra världskriget hårt sargat Europa, reste sig upp under parollen ”inte mera krig”. Då var det kol och stål som gällde. Idag är det kanske mer av en närhet mellan människor vi ser.

Handeln, som kan sägas utgöra kärnan i den europeiska gemenskapen, har i sin tur fört med sig andra värden och starkare band över nationsgränserna. Den europeiska gemenskapens invånare är inte längre bundna. Järnridån har fallit. Att ta färjan över till Tallinn för en helg med shopping och spa är nu inte konstigare för en svensk än att ta tåget till Köpenhamn för en åktur på anrika Tivoli, eller att ta flyget till Paris för en romantisk weekend.

Det är svårt att säga exakt vad som hänt i människors sinnen i och med den utveckling som har skett. Från Stockholm i norr till Bukarest i söder, vad är egentligen den minsta gemensamma nämnaren? Kanske är det att vi tillsammans insett att ensam inte är stark. Trots att konkreta språkförbistringar fortfarande existerar, talar vi ändå med varandra. Språket vi pratar är fredens och frihetens språk. Vi låter oss inte längre hindras av nationella barriärer.

Det märks inte minst på utbudet av livsmedel i Sverige. På 50-talet var pizza och pasta nyheter; idag syns de på var mans middagstallrik. Nu kan du även köpa krämig kaffe latte och biscotti i gathörnet eller köpa langos med rom och gräslök när suget sätter in. Sedan ett par år tillbaka finns också kebab- och falafelrestauranger i snart sagt varje småstad värd namnet. Och senaste trenden i Stockholm är couscous och nordafrikanska kryddor. Kanske är det mot de nya mattrenderna vi ska blicka för att sia om EU:s vidare utvidgning?"

Vi ses på Balkan!