tisdag 31 juli 2007

Hälsningar från andra sidan:











Hej allihopa! Det här är hälsningar från andra sidan. Jag är framme nu och jag har det bra. Allt gick över förväntan! Tack.

Om jag ändå skulle döda kungen...

Om jag ändå skulle döda kungen, skulle det gå till så här:
Jag förutsäger aska och dunder, och så skriver jag ett brev till kungen att han ska stanna inne, men då säger någon till honom att jag är knäpp, och då går han ut och går under järnstolpar och höga träd för att bevisa att jag har fel, och så träffas han av blixten och dör. Jag måste dock invänta rätt tidpunkt. Någonting i den stilen skulle det kunna gå till.

Men jag tror inte vi behöver eliminera kungen.

Bekräftelse är allt

Jämställdhet mellan man och kvinna? Är detta möjligt? Ja, jag vill tro det. På kommunen jag arbetar för instiftade vi därför ett pris för att belöna insatser på detta område. Att få ta emot detta pris fungerar som en bekräftelse på det otroliga arbete som utförs varje dag i olika verksamheter i kommunen. Först ut, 2007, var Anderstorps förskola, en förskola som verkligen jobbar hårt med, och tänker till kring jämställdhetsfrågorna i sitt arbete. Personalen kände sig väldigt bekräftade av detta pris. Jag tror att många kommuner och andra organisationer missar detta med att bekräfta sina anställda och medarbetare. Att få bekräftelse är något jätteviktigt, för att man ska kunna orka med att utföra sitt arbete, ha tro på sig själv och att inte tappa den där extra gnistan som gör att man kan klara av en jobbig dag.

Bekräftelse är allt.

onsdag 18 juli 2007

Namn: Carl von Linné. Yrke: botaniker m.m.



















Mitt namn är Carl von Linné och jag är förmodligen Sveriges kändaste vetenskapsman genom tiderna. Inte nog med att jag är botanist, zoolog och geolog, till listan kan även adderas: läkare, friskvårdare och filosof. Min intention är att inventera, ordna och namnge hela naturen och jag kallas av många "Blomsterkungen".

Jag föddes år 1707 och i år fyller jag alltså 300 år. Under ledorden "Kreativitet-Nyfikenhet-Ära" kommer man att anordna många spännande arrangemang till min ära!

Grattis Carl von Linné 300 år!

söndag 15 juli 2007

Åhus/Baggebo: Min katt har hittat en gubbe

En dag när min kisse kom tillbaka hit till Baggebo, efter att ha varit ute i flera timmar, luktade han jättemycket gubbe. Inte svett, inte snusk, men gubbparfume eller deo-roll. Kanske Axe. Vi tyckte först att det var jättekonstigt, för han brukar lukta skog och mossa när han kommer tillbaka från sina eskapader, men snart förstod vi att han hade hittat en liten gubbe som han gick till. Vi vet inte riktigt vad han gör hos gubben men att han verkar gilla det till hundratio procent! (I och med att han går till gubben så gott som varje dag vilket lukten i hans päls avslöjar.)

Monsieur: Vi tycker att det är jättekul att du har hittat en gubbe!!! Grattis!

lördag 14 juli 2007

Jag fick med mig en hora hem III

Jag spelar i ett band som heter Indiansagan, som är en slags berättelse framförd av ett band, ett rätt så unikt koncept. För ett tag sedan uppträdde vi på en festival här i Stockholm och efter uppträdandet hängde jag kvar med polarna och träffade en tjej jag började dansa med. Hon luktade jättegott, vi började snart hångla och hon följde med mig hem till morsans lya i Gamla Stan, där det var tomt eftersom hon och hennes sambo var bortresta. Jag spelade några av mina låtar (trubadurstylen!) och hon verkade gilla det hon såg & hörde. Jag och bruden hamnade snart i säng. Hon tog för sig på alla möjliga sätt och vis och jag upptäckte att hon inte var min typ. Gå, hora!

Öl och flytande honung!






















Vi vände brist till överföd.

Vi vågade tro på världens inneboende godhet.

Vi ratade paradiset.

Vi ratade helvetet.

Nu är vi här, här på Kanaans land.

Käkar öl och flytande honung!

Härligt!

fredag 13 juli 2007

Kristoffers frågor

Kristoffer kom till mig en dag. Han bar på en rad frågor, sade han.

"Kan man kalla din lära en sekt? Hur blir jag i sådana fall medlem?"

Jag svarade: Kristoffer, min lära är inte en sekt. Det är en lära som kommer alla till godo, och det handlar om att du ska ställa dig på dina egna ben och söka upp världen som du känner den, som du ser den. Detta handlar om att lita till ditt inre, till din egen varseblivning och detta är så långt ifrån en sekt man kan komma. Det är viktigt att du inser detta. Och Kristoffer, minns det här: Om du inte söker ljuset kommer du också finna det! Men, glöm ej bort att även följande utsaga är en sanning. Den som söker ljuset finner det! Den första utsagan är temporärt sann, för att utöka din dynamik. Den andra utsagan är evigt sann och bejakas och bekräftas därmed av den första utsagan.

Kristoffer sög ett slag på mina ord. Det var som att han bearbetade vad jag hade sagt.

"Vem är mästaren?"

Jag svarade: Ingen är mästaren. Mästerskap är att fånga processer och förvalta dem. Det är därför en ung artist kan behärska ett mästerskap för att senare tappa det. När man är mästare är man i kontakt med livet och det bjuder på sina rikaste och vackraste sidor. Jag tror du förstår vartåt jag för resonemanget, Kristoffer, men detta innebär också att mästerskapet finns överallt omkring oss, mästerskapet finns hos barn, cp-skadade och andra cp:n - överallt. Mästaren finns, men i betydelsen innehavare av mästerskapsprocess. Mästerskapet fångas, av var och en, det är aldrig något man helt och hållet har. Så funkar världen enligt hur jag ser på det.

"Tack så mycket"

torsdag 12 juli 2007

Åhus/Baggebo

Idag tog vi en promenad till Åhus industriområde. Man blir alltid lika förvånad över hur ruffigt och fult det är där – ändå endast ett stenkast från semesterparadiset. Det var rea både på Ateljé lyktan och på Blå Station. Jätteläckra grejer, men vilka priser! (Rean till trots.) Det visade sig att även Lions hade loppmarknad – endast hundra meter därifrån. Lions loppmarknad brukar alltid bjuda på en hel del godbitar men idag var det magert… Hittade dock ett fint fat från Höganäs, en bit plastad frotté samt ett sådant där krus med lång pip som man har ljummet vatten i och häller in i näsborren när man är förkyld. Pir och Micke hittade lite olika uppläggningsfat och grejer till deras nya lägenhet vid Nytorget. Mamma köpte två lakan. Allt till bråkdelen av priserna i SoFos hippa second hand- butiker. Livet leker som vanligt här i Åhus/Baggebo. Det är otroligt skönt att vara här. Att andas den friska barrskogsluften. Att koppla av, koppla ner. Ladda batterierna.

Tack Baggebo – nu är jag här!

måndag 9 juli 2007

I mitt laboratorium...



















Välkommen till mitt laboratorium! Här gör jag vad jag vill. Här existerar inte tid och rum. Här huserar ingen stress. Här bor vetenskapen.

Av: Doktor Bourdewijn, Tjärnö.

fredag 6 juli 2007

Stopp! Det är inte männens fel!

Vissa män har problem med att lyssna och höra kritik från feminismen, och det är inget fel i det, och det är inget fel i kritiken. Jag vill dock bara säga: Stopp, det är inte männens fel! Dock, detta stopp får inte sägas på bekostnad av feminsimens livsnödvändiga kritik, då är vi helt ute och cyklar.

Vi måste hitta felet på ett annat ställe, och sluta hitta det hos varandra, det håller ju inte!

Stopp! Det är inte männens fel!

Stopp! Det är inte kvinnornas fel!

Stopp! Det är inte barnens fel!

Stopp! Det är inte föräldrarnas fel!

Stopp!

Feministmannens trauma

Feministmannens trauma är att han definieras av feminismens kritik och sen tvingas stå för den inför manligheten. Han slits mellan sina lojaliteter. Om han samtidigt tycker att feminismens kritik har rätt men liksom annan kritik kan vara oresonlig (kritik är oresonlig generellt sett oavsett varifrån den kommer) så får han ta att de traditionella männen har omdömen som mes, tönt, fittslickare, rövslickare om honom. Den feministiska mannen, vet dock var han har sig själv, och han är stark och stolt i sitt inre där han vet att han gör rätt när han försöker överbrygga broar mellan "könen". Den feministiska mannen är fantastisk!

Jag vet inte hur jag skulle kunna klara mig utan alla dessa prövande män, ni är helt otroliga!

För övrigt: När blev det egentligen fel att slicka fitta, det får ni gärna förklara för mig för det fattar jag ingenting av?

Mannens trauma

Mannens trauma är att han helt plötsligt inser att han är en nolla. Vem är jag? Är jag bara en cowboy, en desperado? Vem är jag om jag inte är denna desperado. Vad är njutningen i livet? Är det viktigt att vara en beskyddare? Frågorna är många - jag som har bestämt mig för att cykla på mannens enhjuling måste dock besvara dessa, annars kommer jag snart att ramla igen, och det är så fruktansvärt ointressant.

P.S. Mannens trauma kan givetvis återfinnas hos kvinnor, inget snack om saken! Man måste dock komma ihåg att detta framför allt är mannens trauma. D.S.