Om man som ung kvinna jobbar på ett jobb, och det inte är helt kvinnodominerat, träffar man ju på en hel del gubbar i vardagen. Det finns olika slags gubbar. Två gemensamma nämnare brukar dock vara att de är 55+, heter Rolf, Ralf eller något med Lars och har fast anställning. Det sistnämnda är dock inte helt säkert, vissa gubbar är också egenföretagare.
I vilket fall. Man kanske vill bli vän med gubbarna. Om man vill det följer här ett par tips:
Gubbar som är vänster
För att bli vän med gubbar som är vänster är det en jättebra "icebreaker" att börja prata om samhället. Man kanske inte vet om gubben ifråga är vänster eller inte, då kan man reka lite och mumla något om "dagens samhälle". Om gubben ÄR vänster kommer han med största sannolikhet börja säga något om hur mycket sämre allt har blivit, med välfärden och tryggheten OCH detta gissel med bemanningsföretagen och alla dessa osäkra anställningar.
Sen nästa gång ni träffas i lunchrummet kommer ni heja med en helt ny slags respekt er emellan.
Gubbar som är höger
Gubbar som är höger är en lite svårare nöt att knäcka. Kanske för att gubbar som är höger är lite mer slingriga med sin politiska uppfattning. För att bli vän med gubbar som är höger är det ingen bra idé att börja prata om samhället. Det är mycket bättre att fokusera helt på gubben ifråga - vad är han intresserad av? Gubben kanske till exempel har en bil, då kan du börja prata om den. Bensinpriset är också ett bra samtalsämne här! Missa heller inte att säga något om att företaget uppskattar er kompetens alldeles för lite.
Ett annat bra ämne är att prata om hur dålig service det är på t ex restauranger och caféer nuförtiden: "vill de inte ha kunder eller?!"
Hur brukar DU göra för att bli vän med gubbar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag har ibland jobbat på ställen där gubbarna är professorer. Då brukar jag inte våga bli vän med dem. De är oftast vänster och bra på att tala om samhället, men om de blir personliga kan de vara lite pinsamma. Detta då de nostalgiskt minns bättre dagar när de kanske såg ut som Jack Nicholson och det var en del av professorsprivilegiet att ha sex på skrivbord med sina underlydande.
Skicka en kommentar