måndag 29 mars 2010

Nutiden del II

Nu är det bara minuter kvar tills Magnetenredaktionen besöker restaurang Nutiden! Vår ambition var att liveblogga därifrån men på grund av bristande tekniska förutsättningar har vi inte möjlighet att göra det den här gången.


Kvinnornas man, den åtråvärde Sven-Göran Eriksson

söndag 14 mars 2010

Kai Curry-Lindahl

Weird

torsdag 11 mars 2010

Mer från the Bradford Exchange: dockserien "Kontinenternas barn"

I ett barns ögon är vi alltid beredda att sträcka varandra händerna över gränserna för att göra världen till en bättre plats. ”Hua” (blomma), en liten flicka från Kina, delar med sig av sina glädjefyllda tankar om en världsomspännande vänskap till sin bästa vän ”Panda”, som hon kärleksfullt håller i handen. ”Hua” är en underbar kreation, skapad av den i utmärkelser höljda konstnären Dianna Effner. Samtidigt inleder ”Hua” konstnärens allra första internationella docksamling, ”Kontinenternas Barn”, vilken nu utges exklusivt av Ashton Drake Galleries.

"Hua" inleder serien "Kontinenternas Barn" och åtföljs av ytterligare utgåvor i kollektionen. Dockorna levereras hem till Dig i regelbundna avstånd. Gör Din beställning redan nu och få hem hela serien med dessa förtrollande dockor.

- Av konstnären Dianna Effner
- Av förnämligt skulpturgjutgods
- Påkostat målat för hand
- Kläder av högsta klass
- Varje docka åtföljs av ett sagolikt plyschdjur
- Storlek: ca 15 cm

Internetföretaget "the Bradford Exchange - värden som varar" presenterar:

"Var är min mamma? - konstdocka 59 cm med teddybjörn"

Där sitter den lilla och bara väntar med sin älskade teddybjörn famnen. Hon väntar på sin mamma! Hon känner sig ensam och vill äntligen kunna leka med sin mamma. Hennes blå ögon verkar fråga: "Var är min mamma"? Med konstdockan "Var är Min Mamma?" presenterar vi ett mästerverk av den renommerade och mångfaldigt prisbelönta dockkonstnärinnan Ruth Treffeisen. Tillverkad av finaste vinyl i samlarkvalitet. Den unika dockan gör framförallt intryck genom de påkostade detaljerna och den högvärdiga kvaliteten.








För mer info kolla här!

tisdag 9 mars 2010

Hej Anna E! Du arbetar på Stockholms autionsverk, berätta!

"Jag fick jobbet genom min goda vän Louise som har arbetat där ett tag. Efter lite tjat fixade hon några timmar åt mig, som visningsvärd och som representant för Göteborgsfilialen vid auktionerna."

Vad ingår i arbetsuppgifterna?

"Som visningsvärd är man en blandning mellan vakt och "informatör". Man ska se till att ingen snattar eller kladdar för mycket på konsten och antikviteterna, men samtidigt älskvärt kunna visa var de italienska stillebena hänger. Då jag själv är gammal snattare var jag inte så orolig för den delen av jobbet eftersom jag kan alla knep.

Upplysningsdelen var det däremot värre med eftersom jag verkligen inte kan något om exempelvis italienskt renässans-stillebenmåleri, men det visade sig också gå bra eftersom de flesta som frågar om saker är äldre män som i stor utsträckning bara vill lufta sina kunskaper i ämnet och läääära ut dessa till unga damer. Grafikvisningarna var roligare. Där fick jag diskutera Josef Albers färglära med färgblinda och Carl Fredrik Hills teckningar med paranoida samlare ("Hur vet man att de verkligen ÄR äkta?").

När man är ombud på auktioner sitter man med headset i timmar i sträck och ropar ut höga siffror i salen. Det går ungefär 100 objekt i timmen så det är väldigt högt tempo. Jag har som sagt fått sitta med direktlänk till Göteborg och prata med en viss Arne som vidarebefordrat de bud som kunderna där lägger. Första gången jag skulle prata med Arne var under vin- och spritauktionen. Det var nervöst för hela salen var fylld av folk (män män män män män). Borden med telefonkunder är längst fram och skulle jag då göra bort mig tänkte jag att alla skulle skratta. Dessutom hade jag fått höra att Arne kunde vara lite speciell... Men vi blev goda vänner efter att han hade sagt att han skulle skära halsen av mig om jag missade. Det var en jargong helt i min smak och jag blev genast varm i kläderna.

Jag har nu fått fortsatt förtroende att jobba lite mer, då blir det till att hjälpa till med att bygga den nya visningen och sitta med Arne under auktionsdagarna."

Vad har du för arbetskläder?

På Auktionsverket är det vad jag kallar för finkläder som gäller. Svart kjol eller byxa, ljus blus eller skjorta och svart kavaj eller kofta. Jag fick låna en svart ullkjol och till den har jag haft en vit sidenundertröja som egentligen är pyjamas och en kofta. Det viktigaste är att man är proper: har rent hår och inte synliga bröstvårtor etc... Jag och Pelle (Josephson, egentligen borde du snacka med honom han har jobbat där mycket mer än jag) har talat om det här med klädkoden och vi har båda känt oss rätt utklädda.

Vad är det konstigaste som har hänt på jobbet?
"Överlag är det ganska konstig stämning där, mycket prat om huset i alperna, huset i Provence, huset i skärgården. Och alla samlare, de är ett avsnitt för sig - speciellt vapen- och boksamlarna. Riktigt konstigt är det när män i sådana gröna ridjackor med manchester kommer med sina små söner och tittar på hagelgevär från 1700-talet. Men om du är ute efter det mest sensationella jag upplevt är det nog när det var budbråk om en Warhol och när några flaskor vin gick för långt över 300 000. Alltså generellt att få vara mitt i pengastormens öga."

Har du varit riktigt nervös någon gång?
"Förutom det jag redan nämnt är det väl att småprata med de andra som arbetar där. Hela stället är så annorlunda från mina vanliga sociala sammanhang. Fast det känns bättre nu."

Berätta om dina kolleger!
"Pelle är ju en fin kollega, det kändes skönt de dagar vi jobbade ihop. Och Louise såklart, men hon har slutat nu för att läsa magister. Annars är det många mycket smala damer med dyrt smink och puffigt hår och några unga med mindre men lika dyrt smink och tunna guldhalsband. Sen är det ju de olika experterna, men de har jag inte så mycket kontakt med.

Den jag lärt känna bäst är ändå denna Arne i Göteborg, vi skojar med galghumor och pratar vin när köpintresset är lågt i Göteborg. Han trodde först jag läste på KTH, prenumererade på SvD och skulle gå på Nobelfesten men utan att säga för mycket om vem jag är så har han nog släppt de idéerna, för på julfesten (som jag inte var bjuden på eftersom jag hade jobbat för kort tid) höll han ett tal om mig."

Hur är kunderna?
"Nu blir det en uppradning av trovärdiga och mindre trovärdiga generaliseringar så jag ber alla eventuella kunder som läser detta om ursäkt! De flesta är nog väldigt rika, i alla fall de som köper konsten och antikviteterna. Vad gäller böcker är det många antikvariat som budar och vad gäller vapnen verkar många köpare ha rasistiska åsikter. Som framgått är mellan 8-9 av 10 kunder (alla kategorier) män i övre medelåldern."

Är det någon känd person som har varit där?
"Jo, men det är ju säkert många kändisar där - kändisar inom konstsamlarvärlden och så. Men inga jag har vetat vilka det var."

Du pratade vid något tillfälle om en champagneflaska och en sabel. Berätta!
"Just det, Frimuraren. Det var Pelle som berättade detta för mig, jag jobbade inte den dagen. Men tydligen så hade Frimuraren köpt ett svärd och skulle komma och hämta ut det när det inte stod att finna. Frimuraren blev galen och ville prata med den ansvarige, den ansvariges chef osv. då "svärdet skulle på tjänstgöring till helgen". Är inte så bra på att återberätta historier, så jag kanske har hoppat över de festligaste detaljerna men fråga Pelle!"

måndag 8 mars 2010

Twitter: Grattis på födelsedagen Elis! Och grattis på er alla goa kvinnor där ute!

Grattis på födelsedagen Elis!

Idag är det Internationella kvinnodagen och din födelsedag. Hur känns det att fylla år idag?
"Ganska bra, jag tänker inte så mycket på det. Men folk brukar komma ihåg min födelsedag och det är positivt."

Vad tycker du om kvinnor?
"Kvinnor är människor och ofta lite mer rimliga än män."

onsdag 3 mars 2010

Restaurang Nutiden

Kom till restaurang Nutiden! Det är en lunchrestaurang som ligger på undervåningen i den kontorsbyggnad där jag gör praktik för tillfället. Jag har sneglat på Nutiden, men inte gjort mer än så.

















Kom till Nutiden och gör mig sällskap någon dag!

tisdag 2 mars 2010

Hallå där Manne, hur är du i köket egentligen?

Vad har du för inställning till mat överlag?
"Jag är väldigt fixerad vid mat. I vår familj är vi det av tradition. Vi kan inte umgås om inte mat ingår. Om man träffas utan mat känns det inte lika värt som när man äter tillsammans. Det kan också ibland vara svårt att säga till personer att man tycker om dem. Då kan man laga mat till dem istället. Det är lika bra, om inte bättre, än att hålla på med massa sentimentalt tjafs som ''jag älskar dig, mamma, osv''. Mat är kärlek."

Hur ofta lagar du mat?
"Typ sex gånger i veckan, men då räknar jag även att steka äggröra som matlagning."

Vilken är din paradrätt?

"Vet inte riktigt, kanske moussaka. Mina kanske mest imponerande maträtter är fejkkött. Qournfärssås och vegeköttbullar, eftersom det smakar som riktigt kött. Andra kockar gör alltid de s.k. vegetariska alternativen mycket äckligare än kötträtterna (ok, förutom i asiatiskt kök, kanske).

Det slog mig plötsligt att detta, att kockar lagar fejkkött äckligare än det behöver vara, kan vara någon form av konspiration. Ja, det måste det vara."

Vilka är dina starka sidor i köket?
"Starka smaker, mustiga grytor och såser. Enkel mat för enkla människor."

Vilka är dina svaga sidor?
"Fina uppläggningar, subtila smaker, avancerade maträtter. Allt sånt som stjärnkockarna håller på med."

Favoritingredienser?
"Olivolja, salt, vitlök."

Vad brukar du få för respons på din matlagning?
"Positiv. Men! På alla arbetsplatser jag varit tycker de andra att min matlåda ser äcklig ut. Det är ju inte direkt positivt. Jag tröstar mig med att dom säkert är idioter och att de faktiskt inte smakade, utan bara tittade på maten."

Du har uppfunnit en egen variant av vegetariska köttbullar! Vill du berätta lite om dom?
"Ja, varför inte? Jag var ju lite inne på det tidigare. Köttbullarna smakar helt enkelt kött. Det är det speciella med dem. Jag skulle lägga upp ett recept på Glupvargar, men jag har inte kommit mig för det ännu. Det kommer inom kort. Men jag kan säga att det är soyafärs, qournfärs och ägg som är proteinet."

Känner du dig någon gång handikappad i köket?
"En gång hade jag opererat högerhanden och hade den i bandage. Då kände jag mig handikappad. Inte bara i köket, för övrigt. I massor utav situationer. Annars kanske inte så ofta i köket, men jag tycker det kan vara väldigt svårt att handla mat inför matlagning tillsammans med andra personer. Jag tycker de (personerna jag handlar med) tar alldeles för lång tid på sig i affären, väljer fel ingredienser, kommer med förslag som är dåliga. Ja, förmodligen beror det här på att jag är ett härsklystet kontrollfreak, men inte desto mindre upplever jag situationen som handikappande. Jag vill så gärna bara få bestämma allt, men så kan man ju inte göra. Man måste ju låtsas att matinköpet är en demokratisk process."

Vilka influenser har du när det kommer till matlagning?
"Pappa, indiskt, Farmor, Carl-Petter Redell, libanesiskt, svenskt och spanskt."

Jag minns en gång då du skulle laga en feijoada. När du skulle salta grytan glömde du bort vad du gjorde så att du saltade i cirka en minut. Den blev rejält översaltad! Har du några andra dråpliga historier från köket?
"Jag kommer att tänka på när min syster lagade köttgryta och tänkte: "man kan ju koka potatisbitar i grytan för att få den lite tjockare. Alltså borde det gå lika bra att använda potatismjöl!" Det blev gryta med köttbitar inkapslade i gelé. Det var inte gott."

Har du någon gång lyckats i köket mot alla odds?
"Jag tror det. Jag och min sambo Jenny brukade laga mycket gott när vi var hippies på stranden. Då hade vi ett spritkök."

Vilka "verktyg" använder du i köket?
"Järngryta."

Vad har du för "tänk" kring miljön i köket?
"Man måste kunna umgås i köket. Det är kul att laga mat tillsammans. Nu tänker jag på att jag framstod som en köksdespot tidigare i intervjun. Det är inte så. Jag tycker bara att det ska finnas en chef. Jag är duktig på att enbart hjälpa till, hacka lök och dyl. Nån måste bestämma, inte nödvändigtvis jag."

Vad har du för "tänk" kring genus i köket (inklusive införskaffande av mat)?
"Alla människor oberoende av hudfärg, kön eller sexuell läggning har rätt att laga mat. Ej heller ska någon människa nekas matlagning på grund av sin övertygelse, religiös eller politisk. Ingen av de punkter som här nämns skall kunna användas till att hindra någon människa från att laga mat."

Vad är postkolonial matlagning för dig?
"Att det svenska företaget Santa Maria säljer sina texmexprodukter i Mexico."

Vad har du för "tänk" vad gäller disk?
När middagen är klar vill jag att arbetet ska vara klart, då börjar kvällens njutning. Den fortsätter till kaffe och kanske sen vinkväll. Jag vill inte avsluta en fantastisk middag med att diska. Det kan gott få stå och torka ihop i vasken. Jag vet att det anses svinigt att göra så, men det är värt det. Dock brukar jag försöka diska allteftersom under matlagningen, så att det bir lite mindre nästa dag. Överhuvudtaget är jag dålig diskare. Det som har räddat mig från ett liv i snusk är min utarbetade filosofi om att "det räcker med lite". "Om jag diskar hälften av disken har jag varit duktig." Det brukar oftast resultera i att man upptäcker att det inte var lika jobbigt att diska som man trott och man gör klart allt. På senare tid har jag märkt att det största hindret för att sätta igång är ett diskställ fullt med ren disk som måste tömmas innan man börjar. Därför tänker jag nu "om jag tömmer diskstället, så att det bara är att sätta igång nästa gång, så har jag varit duktig". Och sen råkar jag göra klart disken av bara farten."

Manne är en av bloggarna på matbloggen glupvargar.blogspot.com