"Jag fick jobbet genom min goda vän Louise som har arbetat där ett tag. Efter lite tjat fixade hon några timmar åt mig, som visningsvärd och som representant för Göteborgsfilialen vid auktionerna."
Vad ingår i arbetsuppgifterna?
"Som visningsvärd är man en blandning mellan vakt och "informatör". Man ska se till att ingen snattar eller kladdar för mycket på konsten och antikviteterna, men samtidigt älskvärt kunna visa var de italienska stillebena hänger. Då jag själv är gammal snattare var jag inte så orolig för den delen av jobbet eftersom jag kan alla knep.
Upplysningsdelen var det däremot värre med eftersom jag verkligen inte kan något om exempelvis italienskt renässans-stillebenmåleri, men det visade sig också gå bra eftersom de flesta som frågar om saker är äldre män som i stor utsträckning bara vill lufta sina kunskaper i ämnet och läääära ut dessa till unga damer. Grafikvisningarna var roligare. Där fick jag diskutera Josef Albers färglära med färgblinda och Carl Fredrik Hills teckningar med paranoida samlare ("Hur vet man att de verkligen ÄR äkta?").
När man är ombud på auktioner sitter man med headset i timmar i sträck och ropar ut höga siffror i salen. Det går ungefär 100 objekt i timmen så det är väldigt högt tempo. Jag har som sagt fått sitta med direktlänk till Göteborg och prata med en viss Arne som vidarebefordrat de bud som kunderna där lägger. Första gången jag skulle prata med Arne var under vin- och spritauktionen. Det var nervöst för hela salen var fylld av folk (män män män män män). Borden med telefonkunder är längst fram och skulle jag då göra bort mig tänkte jag att alla skulle skratta. Dessutom hade jag fått höra att Arne kunde vara lite speciell... Men vi blev goda vänner efter att han hade sagt att han skulle skära halsen av mig om jag missade. Det var en jargong helt i min smak och jag blev genast varm i kläderna.
Jag har nu fått fortsatt förtroende att jobba lite mer, då blir det till att hjälpa till med att bygga den nya visningen och sitta med Arne under auktionsdagarna."
Vad har du för arbetskläder?
På Auktionsverket är det vad jag kallar för finkläder som gäller. Svart kjol eller byxa, ljus blus eller skjorta och svart kavaj eller kofta. Jag fick låna en svart ullkjol och till den har jag haft en vit sidenundertröja som egentligen är pyjamas och en kofta. Det viktigaste är att man är proper: har rent hår och inte synliga bröstvårtor etc... Jag och Pelle (Josephson, egentligen borde du snacka med honom han har jobbat där mycket mer än jag) har talat om det här med klädkoden och vi har båda känt oss rätt utklädda.
Vad är det konstigaste som har hänt på jobbet?
"Överlag är det ganska konstig stämning där, mycket prat om huset i alperna, huset i Provence, huset i skärgården. Och alla samlare, de är ett avsnitt för sig - speciellt vapen- och boksamlarna. Riktigt konstigt är det när män i sådana gröna ridjackor med manchester kommer med sina små söner och tittar på hagelgevär från 1700-talet. Men om du är ute efter det mest sensationella jag upplevt är det nog när det var budbråk om en Warhol och när några flaskor vin gick för långt över 300 000. Alltså generellt att få vara mitt i pengastormens öga."
Har du varit riktigt nervös någon gång?
"Förutom det jag redan nämnt är det väl att småprata med de andra som arbetar där. Hela stället är så annorlunda från mina vanliga sociala sammanhang. Fast det känns bättre nu."
Berätta om dina kolleger!
"Pelle är ju en fin kollega, det kändes skönt de dagar vi jobbade ihop. Och Louise såklart, men hon har slutat nu för att läsa magister. Annars är det många mycket smala damer med dyrt smink och puffigt hår och några unga med mindre men lika dyrt smink och tunna guldhalsband. Sen är det ju de olika experterna, men de har jag inte så mycket kontakt med.
Den jag lärt känna bäst är ändå denna Arne i Göteborg, vi skojar med galghumor och pratar vin när köpintresset är lågt i Göteborg. Han trodde först jag läste på KTH, prenumererade på SvD och skulle gå på Nobelfesten men utan att säga för mycket om vem jag är så har han nog släppt de idéerna, för på julfesten (som jag inte var bjuden på eftersom jag hade jobbat för kort tid) höll han ett tal om mig."
Hur är kunderna?
"Nu blir det en uppradning av trovärdiga och mindre trovärdiga generaliseringar så jag ber alla eventuella kunder som läser detta om ursäkt! De flesta är nog väldigt rika, i alla fall de som köper konsten och antikviteterna. Vad gäller böcker är det många antikvariat som budar och vad gäller vapnen verkar många köpare ha rasistiska åsikter. Som framgått är mellan 8-9 av 10 kunder (alla kategorier) män i övre medelåldern."
Är det någon känd person som har varit där?
"Jo, men det är ju säkert många kändisar där - kändisar inom konstsamlarvärlden och så. Men inga jag har vetat vilka det var."
Du pratade vid något tillfälle om en champagneflaska och en sabel. Berätta!
"Just det, Frimuraren. Det var Pelle som berättade detta för mig, jag jobbade inte den dagen. Men tydligen så hade Frimuraren köpt ett svärd och skulle komma och hämta ut det när det inte stod att finna. Frimuraren blev galen och ville prata med den ansvarige, den ansvariges chef osv. då "svärdet skulle på tjänstgöring till helgen". Är inte så bra på att återberätta historier, så jag kanske har hoppat över de festligaste detaljerna men fråga Pelle!"
tisdag 9 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh! "Dagarna med Arne" kanske blir ett återkommande inslag här på magneten? Det är ett projekt jag tror på! Arne tycks vara en riktig guldgruva när det kommer till bloggeri.
Skicka en kommentar