Magnetenbloggens julkalender: Tack Martin!

- Gellert, nu börjar julkalendern alldeles strax. Jag slår på tv:n.
Gellerts mamma Nanne strök honom lätt över kinden där han låg i sin säng. Han hade sovit oroligt och vaknat med en obehaglig känsla i kroppen. Han hade drömt något obehagligt men han kunde inte erinra sig vad det var. Något med djur och människor, en konstig blandning mellan människa och häst. Hade han drömt om kentaurer?

Gellert masade sig upp ur sängen och drog på sig samma gamla kläder som vanligt, kläder som hans mamma hade sytt själv. Han skulle aldrig komma sig för att klaga, men de var kliiga och stack mot hans kropp. När klasskompisarna retade honom brukade de alltid dra upp det här med hans kläder. Svårt att sluta ta på sig de enda kläder han hade bara. Dessutom var Gellerts samvete stort, större än många andras och han visste att mamma Nanne alltid gjorde sitt bästa. Hon menade väl, även om det inte alltid blev bra.

SVT:s julkalender var något av en höjdpunkt för Gellert. Han tyckte att det var mysigt att kolla på tv på morgonen och han tyckte också att det var mysigt att det fortfarande var mörkt ute. Julstjärnan och adventsljusstaken, som de hade plockat upp ur källarförrådet ett par dagar tidigare, spred ett varmt och trivsamt ljus. Gellert riktigt mös i soffan där han satt framför tv:n med en kopp varm choklad och en tallrik med Kornmokex med ost och gurka. Han tog en tugga, det knaprade och smulade från hans lilla mun.

Då öppnades dörren till Dvärg Martins rum och Dvärg Martin kom ut i en av sina karaktäristiska vinröda frottéer.
- Gomorron Gellert!
Martin var rufsig i håret och hade ett förväntansfullt uttryck i ansiktet. I handen höll han en påse.
- Här, ta den här!
Dvärg Martin tog upp saken i påsen och sträckte fram den till Gellert.
- Den är från American Apparel, sa han.
Gellert vecklade nyfiket upp plagget som låg i påsen – det var en tröja. Den var jätteröd. Han tyckte genast om den och drog av sig sin stickade tröja.

- Här, ta lite nötter också!
Gellert tittade på påsen Martin sträckte fram. ”Parrots exotic snacks”. Gellert älskade naturgodis, hans favorit var yoghurtdoppade cashewnötter och det visste Martin.
- Tack! sa Gellert.
- Salam! svarade Martin.
Gellert stack ner sin lilla näve och fiskade upp några nötter som han stoppade i munnen. Det var länge sedan han åt exotic snacks och det smakade verkligen gott.
- Ta lite mer! uppmanade Martin.

2 december: Ja tack - Ulla Sjöblom