Jag funderar för tillfället ganska mycket på min framtid, jag undrar om jag ska skaffa barn eller inte, vilken utbildning jag vill skaffa mig, vad jag vill jobba med o.s.v. Jag kommer kanske blir kär i någon och flytta ihop med den personen, och förhoppningsvis skaffar vi barn.
Jag vet också att jag sätter jobbet högt. Jag vet att om jag ordnar rätt typ av jobb kommer jobbet vara väldigt viktigt för mig och jag kommer då få möjlighet att uttrycka min vilja och, om det verkligen blir rätt jobb, mina förhoppningar.
Jag har bestämt mig för att jag verkligen vill ha barn. När jag letar efter en livskamrat kommer detta vara en av sakerna jag kommer hålla ögonen på, ifall personen ifråga också tycker om, och vill ha barn. Att ha barn är att ha det där lilla extra i livet, och jag kan se hos människor som inte har skaffat barn att det på något sätt är lite tomt. Det är viktigt att man tar sina barn på stort allvar och ger dem det bästa man kan. Det vill jag ge till mina barn.
En trolig framtid
Jag har kommit fram till att en trolig framtid blir att jag gillrar någon form av fälla för den jag ska dela mitt liv med. Av vikt när jag tänker på framtiden är då:
Att träffa en fru som har lägre lön än jag.
Hon kan till exempel jobba med design i egen firma, tänker jag mig. En annan möjlighet är att hon utbildar sig, men det får inte vara till något som kommer sluka all hennes tid senare. Hon kanske skaffar sig en förskollärarutbildning, ett yrke där man verkligen har stora möjligheter att jobba deltid.
Att skaffa hög lön själv.
Jag har redan erfarenhet från produktionsbolag, och antingen det eller reklambyrå skulle passa mig, eftersom det är kreativa arbeten med rätt hög lön.
Med de här två ingredienserna kommer mitt arbete hela tiden prioriteras högre, tänker jag mig, för jag kommer ha ett arbete som både är inkomstbringande och som kräver total dedikation från min sida. Naturligtvis kommer jag hjälpa till hemma och ta ut pappaledighet, och ge min fru möjligheter att förverkliga sig själv - samtidigt så kommer jag hela tiden veta att detta egentligen inte hotar min handlingsfrihet på något sätt!
måndag 22 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar