Gjorde jag min kille synskadad?

Sedan ett par år tillbaka är jag ihopa med en kille som jag verkligen älskar. Vi har ett jättebra förhållande och många gemensamma intressen. Han har också ett bra jobb, är riktigt snygg och är dessutom ett riktigt energiknippe. Ett riktigt kap med andra ord.

För en tid sedan märkte jag dock att han började snegla och intressera sig för andra tjejer och det här gjorde mig väldigt svartsjuk. Det var dock ingenting som jag tog upp med honom, trots att det ockuperade mitt hjärta och hjärna under i princip all min vakna tid. I stället brukade jag försöka avleda hans uppmärksamhet i såna här situationer, till exempel bytte jag kanal när det var en snygg tjej på tv och försökte distrahera honom genom att peka på olika saker när vi var ute och promenerade och gick förbi en snygg tjej. Jag genomled många sömnlösa nätter på grund av det här och ofta tänkte jag att allt skulle vara lättare om han var synskadad.

Till saken: ett par månade efter att min svartsjuka hade satt in råkade min kille ut för en hemsk olycka som faktiskt gjorde honom synskadad på båda ögonen. Självklart tyckte jag att det här var fruktansvärt. Men samtidigt, och det här är verkligen inte något som jag är stolt över, blev jag på något vis lite lättad. Nu skulle han inte kunna snegla på andra tjejer mer och jag skulle slippa oroa mig.

Men, så började ett tankefrö att växa inom mig. Tänk om det var jag som på något vis, med min tankekraft, hade "skapat" den här olyckan? (Jag har tidigare fått indikationer på att min tankekraft är ganska stark.) Tänk om olyckan inte hade skett om jag inte hade önskat att han skulle förlora synen? Nu känner jag mig så klart verkligen jättedum och har otroligt dåligt samvete!