Jag var precis ute och rökte, mitt i natten, och gick min vanliga promenad bort och tillbaka längs parken utanför mitt hus. När jag kom tillbaka till huset såg jag att det satt en man halvt undangömd utanför mitt hus. Han hade långt stripigt hår och något slags stora röda fläckar under ögonen, han var som hämtad ur en David Lynch-fantasi om det mest mardrömslika som finns. Först förstod jag inte ens att det var en människa och inte ett föremål!Det roliga i situationen var att mötet mellan oss blev - i all sin korthet - supergemytligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar