När det stod klart att Fischte Ek skulle gå bort bad han oss att inte sopa detta tunga men oundvikliga faktum under mattan. Han ville vara öppen med sin annalkande död och han ville att vi skulle vara öppna tillbaka. Vi pratade mycket om döden och det var verkligen befriande att höra om Fischtes ljusa syn på livet efter detta. När vi så skulle prata om hur han ville ha sin begravning sa han: "Jag vill inte ha en massa blommor och krusiduller, det hela ska vara en enkel och "ren" cermoni. Jag vill helst inte att folk ska gråta utan jag vill att det ska vara en förenande positiv stämning! Efteråt får ni gärna servera öl, vin och flytande honung. Folk får dessutom gärna skänka en slant till Caritas och deras viktiga arbete!"Att Fischte var så bestämd, vad gällde de praktiska detaljerna kring hans död, var nog den viktigaste förutsättningen för att det hela skulle bli så lyckat som det faktiskt blev. Detta gjorde även att vi närstående kunde slappna av och fokusera mer på minnet av honom som person. Att vi serverade öl, vin och flytande honung efter själva cermonin blev otroligt uppskattat och det kändes som den ultimata hyllningen av Fischte Ek. Jag vet att han fanns mitt ibland oss just då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar