Jag är medveten om att det här kanske låter helt sjukt och jag är själv inte särkilt vidskeplig av mig så jag begär inte att någon ska tro mig. I alla fall så hände det, för några månader sedan, att jag flera nätter i rad vaknade av ett svagt krafsande eller ibland smaskande och sörplande läte. När jag gick upp för att se efter vad det var så tände jag inte lampan (jag har väldigt känsliga ögon som inte tål plötsliga övergångar från mörker till starkt ljus). Hur som helst brukade ljudet upphöra när jag väl gick upp ur sängen för att försöka lokalisera ljudkällan och jag tyckte att det var lite konstigt att det slutade låta "bara sådär" men tänkte inte mer på det...
En natt vaknade jag av ett ljud som kom från badrummet. Jag låg alldeles stilla i sängen för att förvissa mig om att ljudet inte var inbillning från min sida, men när jag var säker på min sak, smög jag ut i badrummet. Det var mycket mörkt men jag kunde ändå urskilja en liten figur som var i färd med att sörpla i sig av vattenansamlingen under badkaret. Jag stod helt stilla och betraktade den lilla figuren som sörplade i sig i godan ro. Jag förstod att han var mycket törstig. Efter ett tag upptäckte dock den lilla figuren att han var betraktad. Han tittade upp på mig, gav ifrån sig ett dovt, fräsande läte och sprang sedan ut ur badrummet. Jag sprang efter och såg att figuren var på väg mot sovrummet. När jag tände lampan vände sig den lilla figuren plötsligt om och gav ifrån sig ett hånfullt grin. Vad fan är det här? tänkte jag och grep tag i den lille krabaten. Den lille slet sig ur mitt grepp och kilade in under sängen. Jag tittade ned i min hand såg ett guldörhänge där. Det måste ha lossnat under vårat handgemäng! Jag kikade ner under sängen och det var då nästa sak gick upp för mig: Den lilla figuren var ett TROLL, och trollet var borta! Till min stora förvåning upptäckte jag dock att det var ett hål i väggen - ett hål som såg ut att leda till någon slags tunnel. Jag förstod att det var där trollet hade smitit ut. Nästa dag ordnade jag fram en tegelsten som jag täckte för hålet med.
Det här trollet visade sig aldrig mer för mig. Jag antog att både han och jag hade känt oss obekväma i den där situationen i badrummet. Jag har många gånger tvekat och frågat mig själv: Hände detta på riktigt? Drömde jag? Finns det troll? Jag har fortfarande kvar trollets kraftiga guldörhänge och när jag håller det i min hand så vet jag att det var ett riktigt troll i min lägenhet.
söndag 4 mars 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Klart det finns troll! Följ med oss på trollspaning i Nacka. Vi samlas varje torsdag midnatt i centrum, ta med varma kläder och flytande näring. Ingen frukt! Googles finns att låna. /Anders & Madde
Skicka en kommentar