lördag 17 juli 2010

Nyheter på landet:

Tvärtemot vad man kan tro är det en hel del nyheter här på mitt lantställe i år:

1. Eftersom den förra toaletten sprack (på grund av den otroliga kylan i vintras) har min moster nu ordnat med en ny toalett här i stugan. Det är en snålspolande modell av märket Ifö.
2. Mammas nya "herrbekanta" är här för första gången. Jag har inte träffat honom så mycket innan men han verkar helt klart schysst, om än lite slafsig i sättet. Till exempel har han ganska långa naglar som han sitter och "knäpper" med, på ett irriterande vis, när tystnaden har lagt sig efter våra måltider ute på altanen. Vi äter BTW mycket god mat här eftersom vi tycker att mat är gott och viktigt. Mycket ekologiskt blir det till exempel.
3. Systembolaget har flyttat från huvudgatan till samma hus som "Pizzeria Manhattan" (ett vitt envåningshus mittemot Konsum) och blivit en självplocksbutik.
4. Stranden har blivit mindre (alltså kortare avstånd från strandråg till vattenbryn) i år än tidigare. Flummigt...
5. Min syster har fått ett till barn. Välkommen hit lille vän!

Varför pagode?






















Att dansa pagode - ett tydligt politiskt ställningstagande? Javisst!

torsdag 15 juli 2010

Dansa pagode

Tja,

Synd (och jag måste säga lite konstigt) att du inte hälsade när vi var på samma nattklubb. Du kanske tror att jag inte tycker om pagode, men jag gör verkligen det!

Ha det bra på landet!

Älskar dig!

måndag 28 juni 2010

Rätt eller fel?
















Var det rätt åt honom att huvudet trycktes in sådär eller var det helt enkelt inte ok att det blev såhär?

LONDON. Byggjobbaren Alan Hind, 28, föll åtta meter ner från ett hus.

– Förutom fysiska skador som sämre hörsel och syn, lider han även av konstant smärta, minnesförlust och personlighetsförändring, säger Alan Hinds advokat.

Under två års tid har han drivit en rättslig process mot arbetsgivarna för deras usla säkerhetsrutiner. Under rättegången berättade Alan Hind själv om tiden innan läkarna lyckades operera in en titanplatta som ersättning för skallbenet.

– Det fanns inget som skyddade min hjärna, bara skinn. Jag var orolig för att gå ut och ville inte umgås med människor ifall de skulle råka stöta till mitt huvud.

Nu har han äntligen fått något av en upprättelse.

Domstolen anser att arbetsgivarna hade kunnat förhindra olyckan och i nästa vecka faller domen mot dem.

torsdag 6 maj 2010

"Lätt att laga"-recept: Fisk med ägghack och potatis

Vi på Magnetenbloggen dog inte - vi klarade oss (och överlevde) och det här vill vi fira med ett "lätt att laga"-recept! Så fram med papper och penna nu eller gör en vanlig skärmdump, för snart kommer det!

Men först lite bakgrundshistorik:
jag kom själv på den här maträtten i förrgår. Eller, egentligen kom jag inte maträtten i sig (verkligen inte - det är en klassiker) utan snarare det smarta tillvägagångssättet vid tillagning. Jag är själv mycket nöjd men måste erkänna att jag, när jag testlagade, inte löpte hela linan ut utan fagade ut och kokade ägget i egen kastrull. Men det ska inte ni göra - ni ska laga allt i samma, det är det som är hela poängen.

Hur som helst, det speciella med den här maträtten är alltså att allt tillagas i en och samma kastrull - jätteenkelt och smidigt!

Recept (en portion):

2 potatisar
1 bit vit fisk (kanske 150 g av valfri sort)
1 ägg
(ev ärtor)
dill
smör

Gör så här:
Skala potatisarna och lägg ner i en kastrull som du fyller med vatten, lite mer vatten än vanligt, och lite salt. Låt koka 13 min under lock och lägg i ägget (med skal) i vattnet med potatisarna. Låt koka i 3 minuter och lägg sedan i fisken, som ska vara skuren i lite mindre bitar. Låt koka i 3 minuter till. Nu bör allt sammans vara nästan klart - det är nu ska hälla i ärtorna, om du nu vill ha ärtor till d v s. Koka 1 min och sedan är det färdigtillagat.

Servering:

Plocka försiktigt upp potatis, ägg och fisk med en sked och lägg potatisen och fisken på en tallrik. Lägg ägget i kallt vatten ett par minuter (så blir det enklare att skala sen) och häll av ärtorna. Skala ägget och hacka det ganska fint. Häll ägghacket, ärtorna och dillen över fisken och toppa med lite smörklickar. Sist av allt - kvarna på rikligt med svartpeppar.

Sådär ja - nu är maten klar!

Obs! Tiderna vad gäller tillagningen är ungefärliga och inte exakta, använd ditt eget omdöme! Bäst blir nog maträtten när man har lagat den ett par gånger.

lördag 17 april 2010

Min yttre resa fortsätter

Jag är fast i ett askmoln som vilar över västra Europa. Vad jag vet har varken grödor börjat dö eller människor börjat svälta men det är nog bara en tidsfråga. Hur som helst känns det historiskt. Jag är strandad i en liten alpstad som heter Stresa och är stationerad på hotell Moderno.

JAG ÄR I TRYGGT FÖRVAR OCH KNYTER INTERNATIONELLA KONTAKTER!

onsdag 14 april 2010

Min yttre resa III

Här är ännu lite fler intryck från Buenos Aires:

5. Bussarnas hjulgnissel låter som fågelpip. De första dagarna fattade jag inte varför fåglarna "satte igång" så fort bussen åkte förbi här utanför fönstret. Det lät liksom som svalor eller något, ni vet: "piiiiiiiiiiip piip piiiiiip" i ett mycket gällt tonläge. Men sen gick det upp för mig att det inte var några småfåglar det var tal om utan något slags pinne som sitter på hjulen och skapade de konstiga ljuden. Det är svårt att förklara (och jag vet verkligen inte vad den här pinnen har för funktion) men det ser i alla fall ut ungefär som en golfklubba som sitter på stänkskärmen (eller vad det nu heter) och går in mot hjulets mitt. Konstigt är det i alla fall.

6. Chill out-tango. Vi åkte turistbuss igår - en väldigt "speciell" upplevelse. Man blev tilldelad ett varsitt par hörlurar i vilka man kunde höra en förinspelad röst berätta om de magnifika sevärdheter vi passerade. Det konstiga var dock att det bakom den här rösten låg en jättehög tangomusikslinga som gjorde att man knappt hörde vad personen som berättade egentligen sa. Dessutom var det någon typ av modern tango, liksom lite Buddha bar-inspirerad "chill out"-tango som var lite smått påfrestande. Sedan, idag var vi på Evita Perón-museet och det var samma sak där. Samma "sköna" lite för höga chill out-tango som låg som ljudspår över de gamla svartvita filmerna från Evitas begravning etc. Det stod helt klart. Turister är tokiga i chill out-tango!

torsdag 8 april 2010

Min yttre resa II

Här är lite fler intryck från Buenos Aires:

3. Mörkt trä mot vitt. Det är så där som det är i alla filmer man har sett från Argentina. Ni vet, en hästranch där det jobbar en kille med mörkt lockigt hår som tar hand om alla vita springare. Och så är det ett stort vitt hus, ett gods typ, med kalkade väggar och träbjälkar i mörkt träslag. Och detsamma med fönsterkarmarna och dörrarna etc. Och så kanske det spökar lite i det där huset. Eller, det är sån där magisk realism-stämning liksom. WOW!

4. Doften av utomlands. Eftersom jag är lite av en lukttok är det där med lukter en grej jag verkligen "nappar på". Jag gillar t ex verkligen den här lukten/doften av utomlands som man ofta känner när man är just utomlands. En blandning av klorin och starkt tvättmedel typ. Jag gillar verkligen den där lukten, och jag gillar att den finns här i Costa Monique.

tisdag 6 april 2010

Min yttre resa I

Halva Magnetenbloggens redaktion (jag) har åkt på semester till Buenos Aires, och jag tänkte nu berätta lite om mina första upplevelser härifrån:

1. Vi åt Kobebiff. Eftersom det här är biffens förlovade land besökte vi en köttrestaurant för en redig välkomstmiddag till min ära. Det var ett sånt där gemytligt och genuint ställe och på varje tallrik låg en stor stor redig köttkniv med en kraftig egg på ca 12 cm - det var m a o kött som stod till buds.

Vi fick in menyn och till min stora glädje hade de ungefär tio olika "kötter" att välja mellan - däribland Kobebiff! Valet var självklart. Jag och tjejerna tog in en 500-grammare att dela på. Jag har länge varit sugen på att testa Kobebiff och nu fick jag alltså äntligen chansen. Det var förjävla gott! Saftigt och mört så det förslog! Dessutom fick man ungefär tio små skålar med tillbehör av olika karaktär. Helt klart en positiv matupplevelse.

2. Internet och IT. Här i hushållet (Costa Monique, som "tjejerna" kallar det) är man uppkopplad dygnet runt och kommunicerar även med varandra (exempelvis mellan sovrum och vardagsrum) med Skype. Ofta kör de då enbart med symbolerna som finns att tillgå - de har utvecklat ett otroligt rikt språk uppbyggt på symboler!

måndag 29 mars 2010

Nutiden del II

Nu är det bara minuter kvar tills Magnetenredaktionen besöker restaurang Nutiden! Vår ambition var att liveblogga därifrån men på grund av bristande tekniska förutsättningar har vi inte möjlighet att göra det den här gången.


Kvinnornas man, den åtråvärde Sven-Göran Eriksson

söndag 14 mars 2010

Kai Curry-Lindahl

Weird

torsdag 11 mars 2010

Mer från the Bradford Exchange: dockserien "Kontinenternas barn"

I ett barns ögon är vi alltid beredda att sträcka varandra händerna över gränserna för att göra världen till en bättre plats. ”Hua” (blomma), en liten flicka från Kina, delar med sig av sina glädjefyllda tankar om en världsomspännande vänskap till sin bästa vän ”Panda”, som hon kärleksfullt håller i handen. ”Hua” är en underbar kreation, skapad av den i utmärkelser höljda konstnären Dianna Effner. Samtidigt inleder ”Hua” konstnärens allra första internationella docksamling, ”Kontinenternas Barn”, vilken nu utges exklusivt av Ashton Drake Galleries.

"Hua" inleder serien "Kontinenternas Barn" och åtföljs av ytterligare utgåvor i kollektionen. Dockorna levereras hem till Dig i regelbundna avstånd. Gör Din beställning redan nu och få hem hela serien med dessa förtrollande dockor.

- Av konstnären Dianna Effner
- Av förnämligt skulpturgjutgods
- Påkostat målat för hand
- Kläder av högsta klass
- Varje docka åtföljs av ett sagolikt plyschdjur
- Storlek: ca 15 cm

Internetföretaget "the Bradford Exchange - värden som varar" presenterar:

"Var är min mamma? - konstdocka 59 cm med teddybjörn"

Där sitter den lilla och bara väntar med sin älskade teddybjörn famnen. Hon väntar på sin mamma! Hon känner sig ensam och vill äntligen kunna leka med sin mamma. Hennes blå ögon verkar fråga: "Var är min mamma"? Med konstdockan "Var är Min Mamma?" presenterar vi ett mästerverk av den renommerade och mångfaldigt prisbelönta dockkonstnärinnan Ruth Treffeisen. Tillverkad av finaste vinyl i samlarkvalitet. Den unika dockan gör framförallt intryck genom de påkostade detaljerna och den högvärdiga kvaliteten.








För mer info kolla här!

tisdag 9 mars 2010

Hej Anna E! Du arbetar på Stockholms autionsverk, berätta!

"Jag fick jobbet genom min goda vän Louise som har arbetat där ett tag. Efter lite tjat fixade hon några timmar åt mig, som visningsvärd och som representant för Göteborgsfilialen vid auktionerna."

Vad ingår i arbetsuppgifterna?

"Som visningsvärd är man en blandning mellan vakt och "informatör". Man ska se till att ingen snattar eller kladdar för mycket på konsten och antikviteterna, men samtidigt älskvärt kunna visa var de italienska stillebena hänger. Då jag själv är gammal snattare var jag inte så orolig för den delen av jobbet eftersom jag kan alla knep.

Upplysningsdelen var det däremot värre med eftersom jag verkligen inte kan något om exempelvis italienskt renässans-stillebenmåleri, men det visade sig också gå bra eftersom de flesta som frågar om saker är äldre män som i stor utsträckning bara vill lufta sina kunskaper i ämnet och läääära ut dessa till unga damer. Grafikvisningarna var roligare. Där fick jag diskutera Josef Albers färglära med färgblinda och Carl Fredrik Hills teckningar med paranoida samlare ("Hur vet man att de verkligen ÄR äkta?").

När man är ombud på auktioner sitter man med headset i timmar i sträck och ropar ut höga siffror i salen. Det går ungefär 100 objekt i timmen så det är väldigt högt tempo. Jag har som sagt fått sitta med direktlänk till Göteborg och prata med en viss Arne som vidarebefordrat de bud som kunderna där lägger. Första gången jag skulle prata med Arne var under vin- och spritauktionen. Det var nervöst för hela salen var fylld av folk (män män män män män). Borden med telefonkunder är längst fram och skulle jag då göra bort mig tänkte jag att alla skulle skratta. Dessutom hade jag fått höra att Arne kunde vara lite speciell... Men vi blev goda vänner efter att han hade sagt att han skulle skära halsen av mig om jag missade. Det var en jargong helt i min smak och jag blev genast varm i kläderna.

Jag har nu fått fortsatt förtroende att jobba lite mer, då blir det till att hjälpa till med att bygga den nya visningen och sitta med Arne under auktionsdagarna."

Vad har du för arbetskläder?

På Auktionsverket är det vad jag kallar för finkläder som gäller. Svart kjol eller byxa, ljus blus eller skjorta och svart kavaj eller kofta. Jag fick låna en svart ullkjol och till den har jag haft en vit sidenundertröja som egentligen är pyjamas och en kofta. Det viktigaste är att man är proper: har rent hår och inte synliga bröstvårtor etc... Jag och Pelle (Josephson, egentligen borde du snacka med honom han har jobbat där mycket mer än jag) har talat om det här med klädkoden och vi har båda känt oss rätt utklädda.

Vad är det konstigaste som har hänt på jobbet?
"Överlag är det ganska konstig stämning där, mycket prat om huset i alperna, huset i Provence, huset i skärgården. Och alla samlare, de är ett avsnitt för sig - speciellt vapen- och boksamlarna. Riktigt konstigt är det när män i sådana gröna ridjackor med manchester kommer med sina små söner och tittar på hagelgevär från 1700-talet. Men om du är ute efter det mest sensationella jag upplevt är det nog när det var budbråk om en Warhol och när några flaskor vin gick för långt över 300 000. Alltså generellt att få vara mitt i pengastormens öga."

Har du varit riktigt nervös någon gång?
"Förutom det jag redan nämnt är det väl att småprata med de andra som arbetar där. Hela stället är så annorlunda från mina vanliga sociala sammanhang. Fast det känns bättre nu."

Berätta om dina kolleger!
"Pelle är ju en fin kollega, det kändes skönt de dagar vi jobbade ihop. Och Louise såklart, men hon har slutat nu för att läsa magister. Annars är det många mycket smala damer med dyrt smink och puffigt hår och några unga med mindre men lika dyrt smink och tunna guldhalsband. Sen är det ju de olika experterna, men de har jag inte så mycket kontakt med.

Den jag lärt känna bäst är ändå denna Arne i Göteborg, vi skojar med galghumor och pratar vin när köpintresset är lågt i Göteborg. Han trodde först jag läste på KTH, prenumererade på SvD och skulle gå på Nobelfesten men utan att säga för mycket om vem jag är så har han nog släppt de idéerna, för på julfesten (som jag inte var bjuden på eftersom jag hade jobbat för kort tid) höll han ett tal om mig."

Hur är kunderna?
"Nu blir det en uppradning av trovärdiga och mindre trovärdiga generaliseringar så jag ber alla eventuella kunder som läser detta om ursäkt! De flesta är nog väldigt rika, i alla fall de som köper konsten och antikviteterna. Vad gäller böcker är det många antikvariat som budar och vad gäller vapnen verkar många köpare ha rasistiska åsikter. Som framgått är mellan 8-9 av 10 kunder (alla kategorier) män i övre medelåldern."

Är det någon känd person som har varit där?
"Jo, men det är ju säkert många kändisar där - kändisar inom konstsamlarvärlden och så. Men inga jag har vetat vilka det var."

Du pratade vid något tillfälle om en champagneflaska och en sabel. Berätta!
"Just det, Frimuraren. Det var Pelle som berättade detta för mig, jag jobbade inte den dagen. Men tydligen så hade Frimuraren köpt ett svärd och skulle komma och hämta ut det när det inte stod att finna. Frimuraren blev galen och ville prata med den ansvarige, den ansvariges chef osv. då "svärdet skulle på tjänstgöring till helgen". Är inte så bra på att återberätta historier, så jag kanske har hoppat över de festligaste detaljerna men fråga Pelle!"

måndag 8 mars 2010

Twitter: Grattis på födelsedagen Elis! Och grattis på er alla goa kvinnor där ute!

Grattis på födelsedagen Elis!

Idag är det Internationella kvinnodagen och din födelsedag. Hur känns det att fylla år idag?
"Ganska bra, jag tänker inte så mycket på det. Men folk brukar komma ihåg min födelsedag och det är positivt."

Vad tycker du om kvinnor?
"Kvinnor är människor och ofta lite mer rimliga än män."

onsdag 3 mars 2010

Restaurang Nutiden

Kom till restaurang Nutiden! Det är en lunchrestaurang som ligger på undervåningen i den kontorsbyggnad där jag gör praktik för tillfället. Jag har sneglat på Nutiden, men inte gjort mer än så.

















Kom till Nutiden och gör mig sällskap någon dag!

tisdag 2 mars 2010

Hallå där Manne, hur är du i köket egentligen?

Vad har du för inställning till mat överlag?
"Jag är väldigt fixerad vid mat. I vår familj är vi det av tradition. Vi kan inte umgås om inte mat ingår. Om man träffas utan mat känns det inte lika värt som när man äter tillsammans. Det kan också ibland vara svårt att säga till personer att man tycker om dem. Då kan man laga mat till dem istället. Det är lika bra, om inte bättre, än att hålla på med massa sentimentalt tjafs som ''jag älskar dig, mamma, osv''. Mat är kärlek."

Hur ofta lagar du mat?
"Typ sex gånger i veckan, men då räknar jag även att steka äggröra som matlagning."

Vilken är din paradrätt?

"Vet inte riktigt, kanske moussaka. Mina kanske mest imponerande maträtter är fejkkött. Qournfärssås och vegeköttbullar, eftersom det smakar som riktigt kött. Andra kockar gör alltid de s.k. vegetariska alternativen mycket äckligare än kötträtterna (ok, förutom i asiatiskt kök, kanske).

Det slog mig plötsligt att detta, att kockar lagar fejkkött äckligare än det behöver vara, kan vara någon form av konspiration. Ja, det måste det vara."

Vilka är dina starka sidor i köket?
"Starka smaker, mustiga grytor och såser. Enkel mat för enkla människor."

Vilka är dina svaga sidor?
"Fina uppläggningar, subtila smaker, avancerade maträtter. Allt sånt som stjärnkockarna håller på med."

Favoritingredienser?
"Olivolja, salt, vitlök."

Vad brukar du få för respons på din matlagning?
"Positiv. Men! På alla arbetsplatser jag varit tycker de andra att min matlåda ser äcklig ut. Det är ju inte direkt positivt. Jag tröstar mig med att dom säkert är idioter och att de faktiskt inte smakade, utan bara tittade på maten."

Du har uppfunnit en egen variant av vegetariska köttbullar! Vill du berätta lite om dom?
"Ja, varför inte? Jag var ju lite inne på det tidigare. Köttbullarna smakar helt enkelt kött. Det är det speciella med dem. Jag skulle lägga upp ett recept på Glupvargar, men jag har inte kommit mig för det ännu. Det kommer inom kort. Men jag kan säga att det är soyafärs, qournfärs och ägg som är proteinet."

Känner du dig någon gång handikappad i köket?
"En gång hade jag opererat högerhanden och hade den i bandage. Då kände jag mig handikappad. Inte bara i köket, för övrigt. I massor utav situationer. Annars kanske inte så ofta i köket, men jag tycker det kan vara väldigt svårt att handla mat inför matlagning tillsammans med andra personer. Jag tycker de (personerna jag handlar med) tar alldeles för lång tid på sig i affären, väljer fel ingredienser, kommer med förslag som är dåliga. Ja, förmodligen beror det här på att jag är ett härsklystet kontrollfreak, men inte desto mindre upplever jag situationen som handikappande. Jag vill så gärna bara få bestämma allt, men så kan man ju inte göra. Man måste ju låtsas att matinköpet är en demokratisk process."

Vilka influenser har du när det kommer till matlagning?
"Pappa, indiskt, Farmor, Carl-Petter Redell, libanesiskt, svenskt och spanskt."

Jag minns en gång då du skulle laga en feijoada. När du skulle salta grytan glömde du bort vad du gjorde så att du saltade i cirka en minut. Den blev rejält översaltad! Har du några andra dråpliga historier från köket?
"Jag kommer att tänka på när min syster lagade köttgryta och tänkte: "man kan ju koka potatisbitar i grytan för att få den lite tjockare. Alltså borde det gå lika bra att använda potatismjöl!" Det blev gryta med köttbitar inkapslade i gelé. Det var inte gott."

Har du någon gång lyckats i köket mot alla odds?
"Jag tror det. Jag och min sambo Jenny brukade laga mycket gott när vi var hippies på stranden. Då hade vi ett spritkök."

Vilka "verktyg" använder du i köket?
"Järngryta."

Vad har du för "tänk" kring miljön i köket?
"Man måste kunna umgås i köket. Det är kul att laga mat tillsammans. Nu tänker jag på att jag framstod som en köksdespot tidigare i intervjun. Det är inte så. Jag tycker bara att det ska finnas en chef. Jag är duktig på att enbart hjälpa till, hacka lök och dyl. Nån måste bestämma, inte nödvändigtvis jag."

Vad har du för "tänk" kring genus i köket (inklusive införskaffande av mat)?
"Alla människor oberoende av hudfärg, kön eller sexuell läggning har rätt att laga mat. Ej heller ska någon människa nekas matlagning på grund av sin övertygelse, religiös eller politisk. Ingen av de punkter som här nämns skall kunna användas till att hindra någon människa från att laga mat."

Vad är postkolonial matlagning för dig?
"Att det svenska företaget Santa Maria säljer sina texmexprodukter i Mexico."

Vad har du för "tänk" vad gäller disk?
När middagen är klar vill jag att arbetet ska vara klart, då börjar kvällens njutning. Den fortsätter till kaffe och kanske sen vinkväll. Jag vill inte avsluta en fantastisk middag med att diska. Det kan gott få stå och torka ihop i vasken. Jag vet att det anses svinigt att göra så, men det är värt det. Dock brukar jag försöka diska allteftersom under matlagningen, så att det bir lite mindre nästa dag. Överhuvudtaget är jag dålig diskare. Det som har räddat mig från ett liv i snusk är min utarbetade filosofi om att "det räcker med lite". "Om jag diskar hälften av disken har jag varit duktig." Det brukar oftast resultera i att man upptäcker att det inte var lika jobbigt att diska som man trott och man gör klart allt. På senare tid har jag märkt att det största hindret för att sätta igång är ett diskställ fullt med ren disk som måste tömmas innan man börjar. Därför tänker jag nu "om jag tömmer diskstället, så att det bara är att sätta igång nästa gång, så har jag varit duktig". Och sen råkar jag göra klart disken av bara farten."

Manne är en av bloggarna på matbloggen glupvargar.blogspot.com