Pressmeddelande 2007-11-29 kl: 15.21

Nio olika nationaliteter på Höglandssjukhuset

På medicinsk vårdenhet 10, Höglandssjukhuset Eksjö arbetar ca 35 personer med nio olika nationaliteter.

Personalen uppskattar denna mångfald av olika kulturer. Språkkunnigheten är på topp då många av personalen behärskar flera språk. De som arbetar inom enheten kommer från Danmark, Polen, Spanien, Tyskland, Ungern, Chile, Bosnien, Albanien och självklart Sverige. De tillhör olika personalkategorier som läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

På tisdag den 4 december kl 14.00 inbjuds massmedia att träffa den mångkulturella personalen som kan berätta om hur det är att arbeta tillsammans. Om olika syn och kanske lite om hur roligt och vilken debatt det kan bli vid ”fikabordet”.

Plats: Medicinklinikens konferensrum, hus 11 plan 5, Höglandssjukhuset. (Ingång Tallvägen).

Läs mer här: http://www.lj.se/index.jsf?nodeType=2&nodeId=26484&childId=7199

Vi såg en hund som var jättenöjd

Idag kom det en hund springandes i full fart på Wollmar Yxkullsgatan här i Stockholm! Det var en hundvalp, inte större än ca 30 cm x 20 cm. Trots sin ringa fysik utstrålade den här hunden otroligt mycket tacksamhet över att vara just hund! Den var så nöjd över detta faktum att det riktigt lös om den! Den var vit till färgen och den tackade, genom varje steg hundexistensen. Detta var helt klart upplyftande.

Vov, säger vi på Magneten, det är kul när hundar trivs med att vara hundar!

Och om du inte har förstått att patriarkatet måste dansas ut, och att det finns något sådant som ett patriarkat - ja då vet jag inte vad jag kan ge för råd till dig. Berätta en sak kan jag däremot göra. Ditt liv blir tråkigt, och du kommer "efter" om du inte gör dig av med patriarkatet i dig.

Lycka till!

Dansa ut patriarkatet!

Såhär gör ni: Ni samlas i en grupp med ett par personer som känner och litar på varandra till 100%. Ni diskuterar på allvar hur patriarkatet har förhindrat er i era liv. Ni är tokigt kreativa i lösningssökandet och får genom kreativiteten en stor kraft. Kraften betyder: Dansa ut patriarkatet! Dansen behöver inte rent fysiskt vara dans (men den får gärna bli!) men det finns en sak som är av yttersta vikt - Det ska gå som en dans. Att dansa ut patriarkatet är det bästa du kan göra och 07/08 är ett jättebra läsår att göra detta, för "det ligger rätt i tiden" nu!

Religiositetens uttryck

"Senare tillkom ytterligare ceremonier, så som 'kamning', vilket man utförde på sektmedlemmarnas könsdelar. Detta för att visa att man inte blygdes för varandra. Penslingsakten var en annan där man blottade ryggen och ryggslutet varvid man hällde ljummet vatten längs ryggraden. Därefter ströks medlemmen med en mjuk brödpensel i ryggslutet, det avslutades med torkning av ryggslutet med en handduk."

Detta skedde i "Korpelförsamlingen", som höll till i Tornedalen på 1930-talet.

Läs mer: http://arkiv.hig.se/p-inst/religion/AB/1999/redovismom2/multimediauppgift/haparanda/korpela.html

Jag vill leva, jag är Andreas!

Jag tänker på det här med tvåsamhet. Jag tänker att det finns en anldedning till att tvåsamheten har fått en sådan enorm genomslagskraft trots att det här med kärlek mellan två människor ofta är komplicerade grejer. Man och kvinna är som dag och natt. Ibland är man dock i hamn och då känns det liksom i hela kroppen. Inom tvåsamheten förstärker man varandra. Man utvecklas tillsammans. Tvinnas ihopa. Så fungerar tvåsamheten.

Skördeglädje

Skördetiden är belöningen för hela årets möda. Finns det något annat på året som kan mäta sig med den glädje som en god skörd ger?

Ingenting är så vackert i jordbrukarens ögon som solmogen brödsäd. Och de svenskaste av dem har vi gräddat i detta bröd. -havre, vete och råg. Säden har samlat styrka från jorden, vinden och solen. Den kraften lyfter brödet när vi varsamt låter det jäsa. Men den goda skörden i Sverige är inte bara brödsäd. Där är äpplen som fått utveckla arom och friskhet, hyggenas och skogens smakfulla lingon och trädgårdarnas allra rödaste vinbär. Sent plockade i sin skördetid.

Allt finns i brödet.

Vi var 80-talister

Vi var 80-talister. Vi kom till jorden för att arbeta, främst inom media men även inom andra områden. När vi kom till jorden stod vi inför ett val: förtvina eller lev! Många av oss förtvinade, trycket var för stort och svårigheterna för många. Vi levde i tidens slut. Vad finns där att leva för? Några av oss hade dock ett hopp kvar, och vi klamrade oss fast vid detta nästan omärkliga hopp. Hoppet fick oss att formulera om världen, att se på den med nya ögon. Sakta blev världen logisk på nya sätt. På 90-talet kunde jag förbanna att vara född i denna tråkiga tid, nu känner jag en stor tacksamhet för att få ha kommit till jorden och leva under den här tiden!

När är du född?

Roger Wilson

Roger Wilson har under senaste tiden stärkt sina aktier och man kommer i framtiden att få se honom på chefsposition på SVT. Han berör oss alla djupt. Roger Wilson har en avslappnad, respektlös stil som vi finner tilltalande. Roger Wilson har också en högintelligent stil som det är svårt att sätta fingret på, jag återkommer i ämnet.

Tack Roger för att du orkade leva!

Sången om Jab Saliba

Mitt namn är Jab Saliba och trohet är mitt kall
Jag lever blott för morgondag och det som komma skall
Jag vinner i min enkelhet, jag vinner över sorg
Jag bjuder dig på vin och bröd och smultron ur en korg

Mitt namn är Jab Saliba jag kan nå fram till dig
Jag kan beröra dig med mig, nu ska du bli min vän

Gnosjöandan:

Att njuta

Mmm...
Ahh...
Delize...
Distincto!

Min lilla tjockis

Jag har en liten tjockis som jag tycker mycket om. Vi hittar på många bus och upptåg ihop. Regniga dagar åker vi buss genom stan och när vi åker över kullerstenarna på torget så skumpar bussen så att min lilla tjockis flyger upp och ner i sätet. Då skrattar vi. Ibland brukar jag också rulla min lilla tjockis fram och tillbaka på gågatan tills tårarna sprutar på min lilla tjockis - det tycker vi båda är görskoj! Min lilla tjockis tycker mycket om honung, bakelser och dadlar så jag brukar ta med min lilla tjockis till Café Liba. Där får min lilla tjockis äta snask tills det sprutar ur öronen. Ibland händer det att min lilla tjockis blir så trött så trött... Då gör jag en mjuk bädd av gul halm och låter min lilla tjockis vila där. Min lilla tjockis gäspar då förnöjsamt och kurar ihop sig till en rund liten boll och sjunker på några sekunder in i djup dvala. Jag brukar då sätta mig på en armlängds avstånd och beundra min lilla trötta tjockis. Det är mycket rofyllt och jag är jätteglad över att ha en liten tjockis hos mig!

Vem är din lilla tjockis?

Göteborg mellan mina fingrar

Jag har Göteborg mellan mina fingrar. Gult tegel och kluckande skratt. Jag har vallgravens vatten i mina stövlar. Klafs. Parfymhandlarens svett i mitt hår. Om Angered voro min släkting, så voro jag hos dig nu. Göteborg din tid är kort och den är nu förbi!

Att göra skillnad III

Att göra skillnad II

Att göra skillnad I

Det känns skönt att kunna bidra. Det känns självklart för mig som man att säga: Bröstcancer - nej tack! Det känns fint att vi tillsammans kan göra skillnad.

Magnetenredaktionen har sagt "ja" till yoga

Vi på Magnetenredaktionen har av olika skäl varit lite skeptiskt inställda till yoga: "flummigt", "nyandligt", "töntigt"... Nu har vi dock testat yoga själva: vi har lärt oss att göra solhälsning A+B, vi har börjat vårt mödosamma tänjande av muskler och senor och vi har börjat leta efter våra, något svårfunna, "rotlås". I och med detta har vi alltså sagt "ja" till yoga.

Jag reste till Afrikas kontinent för att gräva efter guld

Det hade ryktas om att Afrikas mörka kontinent var en, i många avseenden, "rik" del av världen och därför beslutade jag mig för att bege mig dit. Jag skulle gräva efter guld. Skeppet som skulle ta mig till Afrika hette Marieholm och var en präktig tvåmastad skuta. Färden dit kom dock att bli mycket krävande, ute på de stora haven var det var ofta hård sjögång och maten som serverades ombord var näringsfattig och smakade illa. Många av besättningsmännen magrade. Själv hade jag dock naturligtvis fritt tillträde till byssan och kunde, närhelst under dygnets timmar, få mig något extra till livs av den glade men fåraktige skeppskocken Bogotá. Efter många veckor ute på sjön närmade vi oss till sist Pepparkusten och dess myller av handelsstationer. Här kunde min jakt på effektiv och duglig arbetskraft ta sin början. Jag sökte efter perfektion - svarta glänsande kroppar, stora svällande muskler, vita friska tänder. Jag ville ha de bästa och starkaste slavar som marknaden hade att erbjuda, men detta hade också sitt pris...

Fortsättning följer.

Jag är en liten gubbe

Det är såhär det är. Jag är en liten gubbe - halt, krum och lytt - men väldigt ung. Och trots mina yttre defekter är jag vid god vigör. Jag spelar bordtennis två gånger i veckan. Detta får mig att "andas", vädra morgonluft! Vid mina anklar hänger stora ringar av förträngda smärtor. Dessa vill jag inte kännas vid.